Det handlar om ett mätsystem som kan användas för att upptäcka och varna för isbildning på våra vägar. Särskilt intressant är så kallad svart is, is som inte syns med blotta ögat men som ger blixthalka. KTH-forskaren Mats Riehms insats ska leda till säkrare vintervägar men också väldigt stora kostnadbesparingar för vintervägunderhållet samt positiva miljöeffekter.

200.000 till 300.000 ton per år, så mycket vägsalt sprids på våra vägar varje år. Kostnaden för detta och annan vinterväghållning i Sverige uppgår till cirka två miljarder kronor årligen, enligt färska siffror från Trafikverket.

– Mätsystemet kan leda till väldigt stora kostnadbesparingar eftersom det effektiviserar vinterväghållningen, säger Mats Riehm, doktorand på institutionen Mark- och vattenteknik på ABE-skolan vid KTH.

Kortfattat går hans idé ut på att sätta upp IR-termometrar och IR-kameror på de cirka 700 väderstationer som finns runtom i Sverige. IR-termometri, en teknik som fallit i pris radikalt de senaste åren, läser sedan av den energi som frigörs när underlaget fryser. Tillsammans med små kylelement i vägbanorna som provfryser vägen och i kombination med beräkningar går det att se hur mycket vägsalt som finns kvar och därmed när det är dags att salta igen. Vägarna behöver alltså inte saltas som tidigare, det vill säga i blindo och utan pålitlig information om saltet verkligen behövs.

– Mätsystemet innebär till exempel att det går att se hur stor risken är att is utvecklas på en väg under de närmaste timmarna. Det är till stor hjälp för de som sköter vägunderhållet att veta. Det handlar om att använda rätt mängd salt vid rätt tidpunkt och plats, säger Mats.

Om mer salt behövs och sprids på en väg betyder det säkrare vägar. Om mindre salt behövs och inte sprids betyder det mindre rostangrepp på bilar, men framför allt stor tjänst för samhällsekonomin och miljön.
– Vägsaltets skadliga inverkan på grundvatten och vegetation är väl undersökta och dokumenterade, säger Mats.

Tekniken som han tagit fram har precis patenterats, och en bolag som heter MetSense har startats tillsammans med kollegor vid Göteborgs Universitet. Nu återstår att testa tekniken utförligt under kommande säsong, något som påbörjades under förra vintern.
– Marknadspotentialen är stor. Tekniken är aktuell för Europa, men också i Kina, Japan, Kanada och USA. I hela världen finns till exempel 8.000 vägstationer där tekniken direkt skulle kunna monteras, berättar Mats.