Lastbilsbränslet bio-DME (dimetyleter)  kan ge klimatneutrala vägtransporter och anses vara högintressant som lastbilsbränsle enligt bland annat Volvo Powertrain som i samarbete med EU, Energimyndigheten, bränslebolag och transportbolag undersöker möjligheten till en storskalig satsning på DME. Framställt ur svartlut från massaindustrin kallas bränslet för bio-DME. Fälttester pågår av tio DME-drivna lastbilar.
 Bränslet är förnyelsebart, energieffektivt och har låg miljöpåverkan. Dagens dieselmotorer kan också med relativt lätta anpassningar nå samma verkningsgrad med DME som med diesel – och klara avgaskraven med enklare rening – visar en ny avhandling.
En svårighet har varit att genom DME-drift kombinera låga utsläpp med låg bränsleförbrukning. Den nöten är Henrik Salsing, industridoktorand från Volvo, på väg att knäcka. Han har anpassat dagens dieselmotor för att få DME att brinna så snabbt och rent som möjligt. Bland annat har han justerat insprutningssystemet och kolvens form.

Eftersom bränslet brinner rent och sotfritt minskar behovet av avgasefterbehandling i form av katalysatorer och filter för att ta hand om utsläpp. En DME-motor skulle kunna göras enklare, billigare och få längre förväntad livslängd, bedömer Henrik Salsing.
DME används idag som drivgas i sprayburkar och är giftfritt. Som bio-DME produceras det förnyelsebart och med låg miljöpåverkan. Det har också goda lufthavskemiska egenskaper. Bio-DME sänker koldioxidutsläppen med 95 procent jämfört med traditionella bränslen som bensin och diesel. Ändå är det förhållandevis tyst kring DME. Bland fordonstillverkare är Volvo och japanska Isuzu de tydligaste förespråkarna av bränslet.

Bränslet framställs genom förgasning av en råvara, exempelvis biomassa. Den så kallade syntesgas som bildas katalyseras sedan till DME. Förgasning av svartlut, som är en biprodukt från massaindustrin, är en effektiv metod att tillverka biobaserad DME. Cirka hälften av bränslet för den tunga fordonstrafiken i Sverige kan tillverkas på detta sätt vid full utbyggnad.