Tufft för skogsåkerierna

Anders Svensson, 49, har kört timmer sedan 1985.

Marginalerna krymper för skogsåkarna och det gäller att vända och vrida på varje krona. Det menar Anders Svensson som kört rundved sedan 1985.
– Förr var returlassen en bonus. I dag är de en förutsättning för att överleva, säger han.

Under årens lopp har han varit med om både uppgångar och nedgångar. Och kanske är det just därför som han inte hetsar upp sig när konjunkturen dippar.
– Just nu ser det ganska mörkt ut. Det går dåligt för sågverken och massaindustrin, och det innebär färre transporter med sämre lönsamhet. Men förr eller senare vänder det, säger han och tillägger att det är värre för dem som är nya i branschen.

Dagens lass av grantimmer ska levereras till Jarl Timber i Broakulla.

Efter de stora stormarna för några år sedan registrerades det in en hel del nya skogsåkarföretag varav många var rena lycksökare, menar Anders Svensson.
– De var ute efter snabba pengar, och visst fanns det mycket att göra just då. Men i den här branschen måste man tänka långsiktigt. Det gäller att lägga undan pengar under goda år för att kunna använda dem när det går sämre, säger han.
I en bransch där marginalerna krymper gäller det att spara på allt som det går att spara på. Själv har han valt att hålla nere de löpande kostnaderna så mycket som möjligt.
– Drivmedlet är en stor post, ekipaget rullar cirka 15 000 mil om året. Därför har jag försökt att sänka drivmedelsförbrukningen genom sparsam körning, vilket gett bra resultat, säger han och tillägger att det finns fler besparingar och effektiviseringar som man kan göra på egen hand.

Smala och leriga skogsvägar är vardagsmat för skogsåkarna.

Den mest självklara men samtidigt svåraste delen är att se till att det finns returmöjligheter. Varje meter som ekipaget rullar tomt kostar både tid och pengar, så där handlar det om att vara alert och ta tillvara på varje möjlighet som finns. Eftersom Anders Svensson kör minst fem pass i veckan har han bra koll på flödena och försöker byta lass med andra åkare.
– Där underlättar Kola, körorder via datorn, eftersom de flesta bilar i södra Sverige använder det, säger han.
Ett annat sätt att öka lönsamheten är att se till att minska stilleståndskostnaderna. Han har en anställd i företaget och ambitionen är att bilen ska rulla i stort sett dygnet runt.
– Det blir en hel del körningar nattetid för min egen del, när det är lite att göra. Rullar det på ordentligt försöker vi köra varannan vecka natt, säger han och tillägger att han även försöker hålla nere kostnaderna för all administration.

Verksamheten bedrivs i en enskild firma vilket innebär att bokföringen blir enklare samtidigt som han slipper det tidigare kravet på revisor. Men sen finns det även skattefördelar med en enskild firma eftersom han har annan verksamhet vid sidan om.
Åkeriet har bara ett ekipage, en Volvo FH16 med tillhörande släp och V-kran. Under de senaste åren har han bytt bil och kran vart fjärde år och då brukar mätarställningen ligga på cirka 70 000 mil, vilket krävs för att bland annat klara Sydveds miljömål.
– Jag har serviceavtal på bilen, men däremot brukar jag utföra småreparationer på egen hand för att hålla nere verkstadskostnaderna. Det blir ju en hel del skavanker på en skogsbil som rullar på dåliga vägar, säger han.

I likhet med många andra skogsåkare har han sedan länge irriterat sig på olika flaskhalsar. Dels handlar det om skogsvägarna som knappast blivit bättre utan snarare sämre underhållna, men sen handlar det mycket om väntetider i samband med mätning och lossning.
Just det sistnämnda arbetar Sydved mycket med och han välkomnar initiativ som försök med mätramar och lasermätning, allt i syfte att minska väntetiderna på industrierna.
– I dag får jag 90 procent av uppdragen via Sydved och det är ett upplägg som fungerar bra. Jag sköter all planering med lastning och lossning på egen hand tillsammans med mottagarna, som ofta är sågverk och massabruk i södra Sverige, efter en plan som läggs av transportledarna.

Fakta | Anders Svenssons åkeri