MIkael Nilsson. Foto: Ryno Quantz.
– Klimatnyttan blir större om effektiva insatser också riktas till andra sektorer än transportsektorn. Det konstaterar Mikael Nilsson, tillförordnad verkställande direktör i Sveriges Åkeriföretag med anledning av organisationens remissvar till Miljödepartementet angående Naturvårdsverkets underlag till en svensk klimatfärdplan 2050. Att minska transportsektorns utsläpp är dyrare än i andra branscher (räknat i kronor/koldioxidreduktion). I synnerhet gäller detta för tunga transporter där det inte finns alternativa möjligheter till exempel elektrifiering.
Sveriges Åkeriföretag anser att målet med varje styrmedel ska vara tydligt, långsiktigt och kopplat till den önskvärda effekten. Om målet är att reducera koldioxidutsläpp är koldioxidbeskattning det bästa alternativet som lämnar utrymme åt marknaden att identifiera de bästa lösningarna.
Sveriges Åkeriföretag har inget emot att infrastrukturavgifter för tunga fordon och lätta fordon utreds, men anser att det är viktigt att ett eventuellt införande är harmoniserat inom EU.
– Det bör ske samtidigt för hela EU och ha en gemensam teknisk lösning, konstaterar Mikael Nilsson. Ett system som införs enbart i Sverige missgynnar svensk industri i den internationella konkurrensen.
Naturvårdsverket konstaterar att koldioxidskatten är ett av de viktigaste styrmedlen i den svenska klimatstrategin. Förändringar av skatten påverkar framförallt drivmedelsanvändningen inom transportsektorn och i arbetsmaskiner. Verket föreslår därför att koldioxidskatten förlängs och utvecklas så att den ger den önskade utsläppsminskningen mot klimatmålet 2020 samt att den ska gälla även efter 2020. Sverige bör också verka för att EU:s koldioxidkrav på nya bilar och lätta lastbilar utvecklas samt även arbeta för koldioxidkrav inom EU på lastbilar och på sikt även på arbetsmaskiner.
