Sveriges bilister riskerar att få ytterligare höjda kostnader. Den 31 mars väntas utredningen ”Åtgärder mot höga partikelhalter i tätort” presenteras och utredningen kommer troligen föreslå en skatt på dubbdäck i flera svenska tätorter. Motormännen är kritiska till en skatt på trafiksäkerhetshöjande utrustning då andra åtgärder visat sig betydlig mer effektiva för att sänka halterna av hälsofarliga PM10-partiklar.

– Vi får inte bortse från att dubbdäck har en kraftigt trafiksäkerhetshöjande effekt när det råder blixthalka på vägarna, vilket det kan göra i alla delar av landet. En skatt på dubbdäck kommer att få negativa effekter på trafiksäkerheten utan att nödvändigtvis komma åt problemet med hälsofarliga partiklar i tätort, säger Erik Kjellin, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen.

De städer där en skatt på dubbdäck kan bli aktuell är Stockholm, Uppsala, Norrköping, Linköping, Södertälje, Umeå, Sundsvall, Jönköping och Göteborg. Flera av städerna har de senaste åren inte klarat EU-kravet för godkända partikelnivåer, utan har vid ett flertal tillfällen överskridit det tillåtna gränsvärdet.

– Det är kanske inte främst bilisterna i dessa städer som kommer att påverkas av en skatt på dubbdäck, utan pendlarna som kan behöva dubb för att på ett trafiksäkert sätt ta sig till arbete, samhällsservice och fritidsaktiviteter i staden. En skatt på dubb i tätort blir därför ytterligare en skatt som drabbar landsbygdsbilisten hårdast, och trafiksäkerhet ska inte vara ett privilegium bara för de som kan betala för den, säger Erik Kjellin.

2014 klarade Stockholm för första gången EU:s gränsvärden för luftpartiklar. Orsaken beror främst på nya städmetoder binder de hälsofarliga partiklarna vid vägbanan. Dammbindning har visat sig vara ett effektivt sätt att få en bättre luft de dagar vägbanorna är torra.

– Dammbindning, vakuumsug och tidigarelagd städning har en stor effekt och minskar partikelspridning med 20–40 procent, utan negativ inverkan på trafiksäkerheten. I Uppsala är de högst uppmätta halterna av PM10 på den plats där andelen dubb är som lägst, andelen bussar är som störst och sandningen mest intensiv, vilket gör att man måste ifrågasätta sambandet mellan dubbdäck och PM10 och även titta på hur mycket partikelbildning sandning orsakar, säger Erik Kjellin.

Dubbdäcken utmålas som den största PM10-boven, men så är det inte. Både vedeldning och industrier står för ungefär lika stor andel. Av de 40 miljoner ton PM10-partiklar som släpptes ut i Sverige 2012 kom drygt en femtedel från vägslitage. En stor del av partiklarna beror på dubbdäck, men långtifrån allt.

Så här ser det ut, enligt beräkningar från Naturvårdsverket:

  • 43 procent av PM10-utsläppen kommer från industri och värmeproduktion, varav vanlig vedeldning står för 14 procent.
  • 28 procent kommer från det som ryms under rubriken ”övrigt”.
  • 22 procent kommer ifrån vägslitage, där dubbdäcken är en del. Det är alltså inte så att dubbdäcken står för allt. Exakt hur stor den delen är finns det inga uppgifter om.
  • 7 procent kommer från övriga utsläpp på vägar, till exempel avgaser från bilar och tung trafik.

– Dubbdäck är en av flera källor till partiklar, men ingen kan svara på hur stor del av partiklarna som kommer från dubbdäck. Vedeldning, vägbyggen, för dålig asfalt och framför allt sand som mals ner av tung trafik sprider också PM10. Det finns bättre åtgärder än avgifter och förbud som riskerar bli felriktat. Det måste vara upp till bilisten att själv välja däck, inte politikerna, avslutar Erik Kjellin.

Motormännen

Bilden: Erik Kjellin, trafiksäkerhetsansvarig Motormännen. Foto/Källa: Motormännen