Artiklar

Här ska alla lära sig att köra varsamt

Håkan Andersson, skogsinspektor på Södra och till vänster Leif Johansson, skogsägare. (Foto: Peter Fredriksson).

Södra storsatsar på att utbilda såväl skogsägare som entreprenörer i att köra smart och skonsamt. På den nyinvigda demogården i Flaken kommer man att visa hur det med enkla medel går att kombinera lönsamhet och miljöhänsyn.

 

De senaste månadernas rikliga nederbörd har knappt hunnit absorberas av marken när vi besöker Leif Johanssons 300 hektar stora gård som ligger i norra Blekinge.

En stor del av arealen består av gammal sjömark där man på 1940-talet dränerade bort vattnet genom omfattande dikningsarbeten. Från början var syftet att marken skulle användas som odlingsmark, men istället växte det upp självföryngrande skog, som nu utgör Leif Johanssons levebröd.

Här har Södra dragit igång en utbildningsverksamhet som tar en liten del av arealen i anspråk.

– Intresset är mycket stort, säger han och får medhåll av Södras skogsinspektor Håkan Andersson som varit en flitig besökare den senaste tiden.

– Vi har sedan länge haft kurser i planerad körning. Här kan vi nu visa upp en slinga som består av fyra stationer, där vi på olika sätt visar hur man kan minimera körskadorna och samtidigt öka lönsamheten genom planerad körning, säger han.

 

Enkla metoder

Att bygga broar av stockmattor eller av befintligt virke är ett smart sätt att förhindra att diken körs sönder, vilket i sin tur försämrar dräneringen.

Normalt ska varje avverkningslag ha med sig stockmattor, men detta kräver en hel del logistik för att fungera. Genom att använda sig av virke av lite sämre kvalitet går det att bygga en normal bro på mindre än 30 minuter, och det är väl investerad tid.

– Först och främst minskar bron skadorna på dikena och därmed även behovet av att åtgärda dessa i efterhand. Men sen kan bron även fungera som överfart när andra åtgärder ska genomföras i beståndet, säger Håkan Andersson som menar att det är viktigt att visa på goda exempel.

Nästa punkt på slingan visar tydligt hur illa det kan gå om väderförhållandena är de sämsta samtidigt som maskinförarna inte tar hänsyn. Vid en överfart över ett dike finns det djupa spår som gör att slam kan följa med ut i diket och nedströms. Det här gör att bottenfaunan i form av öringrom och flodpärlmusslor täcks av ett syretärande material och slås ut.

– Den här gången prickade vi fel när det gällde flisningen, som skedde när det var riktigt blött och lerigt. Självklart får det inte se ut så här, säger Håkan Andersson och visar istället en mönsteröverfart som anlagts i anslutning till den gamla körskadan.

Här har man dels byggt en överfart och kompletterat denna med ett plaströr för att få en bestående dränering. Men sen har man även kavlat med toppar och ris i stickvägarna och på så skapat förutsättningar för framtida åtgärder som omfattar markberedning och plantering.

Håkan Andersson menar att Södras satsningar på demogårdar är viktiga i implementeringen av Skogsstyrelsens målbilder för miljöhänsyn.

– I slutändan handlar det om att vara på plats, visa och förklara hur vi vill att man agerar i skogen, säger han.

 

Nya lösningar

Förutom skonsam körning kan även nya tekniska lösningar minska åverkan på markerna. Det menar Lars-Göran Sundblad vid Skogforsk som anser att nya och smarta inversaggregat är bra för plantorna och skonar marken.

Han konstaterar att vid markberedning med harv ser det ofta sönderkört ut samtidigt som det många gånger inte blir en särskilt bra miljö för plantetablering. Genom att använda sig av inversmarkberedning blir marken mindre sönderkörd och de nya plantorna får en riktig kickstart.

– Metoden bygger på att man gräver upp, vänder och lägger tillbaka materialet där det kom ifrån vilket gör att man får humus och växtlighet underst. Där bryts den ner vilket ger en komposteffekt som är bra för plantan, säger han och tillägger att en annan fördel är att man får upp mineraljord på ytan.

Det här i sin tur ger en bra effekt mot snytbaggen samtidigt som det ger en tidsfrist för den nya plantan att etablera sig utan konkurrens från annan växlighet.

Lars-Göran Sundblad menar att inversmetoden ger en intakt topografi vilket gör att det markberedda hygget ser mer estetiskt tilltalande ut.

Tidigare har det inte funnits teknik eller metoder för att genomföra inversmarkberedning i praktiken, men för tio år sedan började Skogforsk arbeta med frågan i två olika spår.

 

Goda resultat

Det första resulterade i ”Karl-Oskar”, ett grävmaskinsbaserat aggregat som är kranspetsmonterat och som nu är ute på marknaden i ett 60-tal exemplar. Det är utvecklat av Skogforsk i samarbete med BSM AB i Alvesta och har nu spritt sig till även Norge, Finland och baltstaterna.

I det andra spåret som döpts till ”Kovesen” handlar det istället om att använda en skotare där man monterat konkava tallrikar, en på varje sida i skotarens midja framför bakre boggin. Tallrikarna skär djupt och smalt och vänder upp en marksträng som är täckt av mineraljord och som sedan trycks tillbaka upp och ned i fåran av den bakre boggin.

– Efter bara några år kan man knappt se att det är markberett och det är en mycket stor skillnad jämfört med en harv. Aggregatet är fortfarande på utvecklingsstadiet men resultaten har varit mycket goda på de flesta marktyper, säger Lars-Göran Sundblad som tror att det kommer att ta flera år innan ”Kovesen” är ute på marknaden.

Det finns även ett annat inversaggregat under utveckling som går under smeknamnet ”Kicken”. Det baseras på en ombyggd högläggare och är utvecklat av entreprenören Jonas Skyttmo och Bracke Forest.

– Aggregatet gör mycket skonsam inversmarkberedning på lätta marker och är därför väl lämpat för att minska konflikten mellan markberedning och rennäring på till exempel tallhedar. På annan mark kan aggregatet även höglägga.

 

Peter Fredriksson