Brukar du vara trött och irriterad när du är ute och kör? Ät rätt sorts mat så mår du betydligt bättre. Det viktigaste är att hålla blodsockret på en jämn nivå under hela dagen.
– Ät vart tredje eller fjärde timme. Om blodsockernivån sjunker blir du lättare trött och irriterad, säger Christina ”Kicki” Forsenhäll som är licensierad kostrådgivare och ofta anlitad som föreläsare inom det privata näringslivet.
Hon menar att det finns många utsatta yrkesgrupper inom åkeribranschen, men att mycket tyder på att framförallt fjärrförare tillhör de som löper stor risk för att drabbas av olika åkommor.
Långa körsträckor där man bara lastar och lossar några enstaka gånger i veckan sliter mer på kroppen än korta körningar där man får hoppa in och ur i hytten som en jojo.
– All rörelse är bra eftersom det gynnar blodgenomströmningen och syretillförseln. Detta gör att man känner sig mer alert, säger hon och tillägger att när det gäller längre fjärrtransporter blir det för mycket stillasittande.
– På sikt kan de långa arbetspassen i kombination med en felaktig kosthållning leda till olika typer av sjukdomar och krämpor.
Kicki menar att alla som upplever att de mår dåligt på grund av sitt arbete bör ta sig tid att förbättra sin egen situation.
– Börja med att planera din mat. Packa en matlåda för att slippa hamna i en negativ spiral med snabbmat, läsk och sötsaker. Ta med fullkornsbröd eller knäckebröd, en makrillburk och 2 morötter till snabblunch. Ägg är bra med en sallad på tonfisk, säger hon och tilläger att Keso med apelsin och lite sötmandlar är ett enkelt men bra mellanmål.
Många vägkrogar har betydligt bättre mat att erbjuda än tidigare. Men det är fortfarande viktigt att tänka på vad som lastas på tallriken.
– Fyll halva tallriken med grönsaker och lägg sen till en bit kött som håller dig mätt. Köttet ger många och viktiga byggstenar. Till det passar sen ris eller potatis utmärkt.
– Många äter för mycket vid för få tillfällen. Betydligt bättre är det att sprida ut matintaget över dagen, säger hon och tillägger att det även gäller att äta rätt sorts mat.
De flesta blir slöa, trötta och tunga av snabba och tomma kolhydrater. Dessutom sparas överskottet av kolhydraterna i kroppen i form av bukfett. Mat som är mättande består av en bra balans mellan protein, fett och kolhydrater, gärna med lite fibrer.
– Däremot bör vi undvika panerad mat och för mycket potatismos och pommes, säger Kicki som menar att den som har ett lågt blodsocker utsätter sin kropp för stora påfrestningar samtidigt som hjärnan inte fungerar som den ska. Detta i kombination med stress kan leda till både dåligt humör och misstag.
Vid nattkörningar är det bra att undvika att äta mellan klockan 24.00 och 05.00 eftersom kroppen har en låg ämnesomsättning under natten.
Då passar det bra med ett mellanmål som är proteinrikt, som till exempel Keso samt ett äpple och tio nötter.
Kicki menar att det inte bara är maten som är viktig för hälsan. Minst lika viktigt är det att motionera så mycket som möjligt.
– Ta dig tid att promenera en kort stund när du ändå måste stanna för vila, råder Kicki. Prioritera sömnen så kommer du att må bättre, få ett jämnare humör och inte minst mindre bukfetma.
– För lite sömn ökar risken med hjärt– och kärlsjukdomar med över 50 procent. Och enligt ny forskning kan även sömnbrist göra att uppfattnings- och bedömningsförmåga påverkas så pass mycket att det är som om du hade 0,6 promille alkohol i blodet.
Björn Svensson och Paul Rapp kör styckegods för DHL i Kristianstad.
De motsvarar knappast de gamla fördomarna om att lastbilschaufförer skulle vara feta och orörliga, snarare tvärtom.
De tillhör istället den nya generationen som insett att de måste röra på sig ordentligt mellan körningarna för att må bra.
– Men det började inte så bra för mig, säger Björn Svensson som minns hur han misskötte sig i början.
– Jag var väl 25 år och började få en rejäl mage samtidigt som jag rökte. Då bestämde jag mig för att börja med styrketräning och gick snabbt ned i vikt. Samtidigt fick jag mycket mer ork, säger han och tillägger att i dag har träningen blivit ett måste för att han ska må bra.
Trots att han jobbar heltid ser han till att komma iväg till gymmet i stort sett varje dag. Och att stanna till och äta korv eller hamburgare vid någon av de otaliga vägkrogarna är det inte längre tal om.
– Nej, jag tar hellre med mig egen mat, säger han och visar upp förrådet med Keso och bananer som ska räcka under dagen.
Även kollegan Paul Rapp tillhör dem som går på gymmet regelbundet och som satsat på att ta med sig egen mat så långt det går. I dag kör han mest korta transporter, men när han för några år sedan körde fjärrtransporter såg han till att ha med sig sallader i hytten.
Båda Björn och Paul är glada över att de kör på dagtid eftersom de tycker att nattskiften inte bara var jobbiga, de satte sig även på humöret.
– Ja, man var småseg och kände sig tung i kroppen. Tyvärr blev det ju så att man slarvade med sömnen och maten mellan varven, säger Paul och får medhåll av Björn.
– I tre års tid körde jag nattpassen mellan klockan 17.00 och 05.00, men då brydde jag mig inte om att äta något annat än frukt, säger han.
Stress, oregelbundna arbetstider och mycket stillasittande sliter på chaufförernas hälsa. Men samtidigt tycks de europeiska lastbilsförarna bli allt mer medvetna om sin hälsa, visar en stor holländsk studie.
När forskaren Inge Van Bogerijen vid Utrechts universitet undersökte fjärrförarnas arbetssituation fann hon att de flesta jobbar i en mycket speciell och utsatt situation jämfört med andra yrkesgrupper. Långa arbetsdagar i ensamhet bakom ratten uppmuntrar inte till ett sunt liv, snarare tvärtom.
– De flesta tyckte att arbetsmiljön var ett hinder för att de skulle leva mer hälsosamt, skriver Inge Van Bogerijen som menar att mycket tyder på att många vill komma tillrätta med sina dåliga vanor.
I studien konstaterar hon att utbudet av bra mat ökat längs de stora vägarna, men tillägger att den ofta är dyrare än andra alternativ. Detta i kombination med låga löner gör att de flesta väljer de billigaste och inte alltid hälsosammaste alternativen.
Volvo 3P har gjort en undersökning av 2300 förare i Europa och kommit fram till att den genomsnittlige europeiske föraren är 1,80 lång och väger 91 kilo, vilket ger ett BMI-värde som på 28. I de flesta fall innebär det en övervikt som gränsar till fetma.
Text och foto: Peter Fredriksson
Fotnot.
Inge Van Bogerijen studie heter “What moves truck drivers?’ – A qualitative study on the meanings that truck drivers give to health promotion in the work place and to the environmental factors that influence their health”.
:
