Sven-Göran Johansson var på jakt efter en tidig Scania LS 111 och till sin stora förvåning hittade han en sådan i närheten av där han bor. Även om lastbilen var i ett riktigt risigt skick tvekade han inte utan slog till.
Efter sex års renovering är lastbilen i ett strålande skick.
– Hittills har den bara rullat tio mil, men jag räknar med att det blir betydligt mer än så den kommande tiden, säger han glatt när han hoppar ur hytten.
Från början hade han inte tänkt sig att skaffa sig något som skulle komma att bli till närmast en heltidssysselsättning, men när han berättade för en bekant om att han letade efter en LS 111:a visade sig att det fanns en sådan stående bara några mil bort och som sannolikt var till salu.
Sven-Göran blev eld och lågor men den första entusiasmen dämpades när han fick se lastbilen.
– Ja, det var ingen vacker syn. Den var väl vad man skulle kunna kalla ett avstannat objekt. Lastbilen hade varit avställd sedan 1989 men den stod i alla fall under tak i en carport. På flaket, som var helt uppruttet, låg det tre växellådor, skärmarna var bortplockade och det fanns en hel del rost både här och var. Och det var inte så konstigt eftersom den hade rullat 65000 mil varav många av de milen var i plog- och saltsvängen. Däremot var hytten ganska fin och där var det bara lite rost i dörrar och golv, så jag lade ett bud och återvände hem med en av de första LS 111:orna som tillverkats.
Komplett lastbil
Väl hemma började det mödosamma jobbet med att gå igenom vad som fanns på flaket och snart visade det sig att lastbilen inte bara var komplett. Här fanns även en hel del extra prylar som snart skulle komma till användning.
Hytten lyftes av och chassit blästrades, rostlagades och lackades sedan i en vackert röd nyans till skillnad från den befintliga vita färgen.
Även bromsrören blästrades och lackades innan han tog sig an bromsarna som fick smörjas upp samt fälgarna som även de blästrades och lackades innan de skoddes med bättre begagnade däck.
Dörrsidorna av galon var i så gott skick att det i stort sett räckte med att rengöra dem medan stolarna och innertaket kläddes om samtidigt som hytten fick en rödbrun lack istället för blå.
– I början förde jag bok över hur mycket tid och hur mycket pengar jag lade ner, men efter ett tag tappade jag räkningen och struntade i att skriva upp allt. Och tur var väl det. Hade min fru se de uppgifterna hade det inte blivit roligt för mig, säger han med ett stort skratt och tillägger att han även haft stor hjälp av flera bekanta som bland annat gjort eljobben samt lackeringen.
Hittade på Blocket
Under resans gång stötte han ofta på patrull och ett exempel på det är när han till slut blev klar med skärmarna visade det sig att dessa i och för sig var till en Scania, men inte till en 111:a.
– Ja, det var så klart ett bakslag. Men jag hade tur och hittade exakt rätt skärmar på Blocket. Säljaren fanns i Örebro som ligger 40 mil enkel resa från mig, men jag åkte upp och väl på plats fick jag inte bara en stötfångare utan även en hel hytt på köpet. Så när jag kom hade jag ännu fler reservdelar att använda, säger Sven-Göran som konstaterar att när det gäller själva motorn var det inga större problem.
Här handlade det mest om en vanlig service och sen tuffade den på som tidigare. Däremot innebar växellådan en hel del utmaningar, inte minst med tanke på att det fanns tre stycken på flaket.
– Jag skulle tro att den tidigare ägaren försökt sig på att byta ramlagertätningen och hade därför tagit bort svänghjulet. Eftersom den här modellen har en planetväxellåda blev den en hel del pusslande, men jag är ganska envis av mig och ger inte upp och till slut hade jag fått ihop den. Den enda nackdelen är att jag tycker att växlarna ibland kan vara lite tröga att få i, men det är ganska vanligt på Scanias bilar från den här tiden. Dessutom har jag bara kört tio mil än så länge så delarna kanske behöver slitas in lite.
Gått som plogbil
Framför motorhuven finns ett plogstativ som gör att ekipaget får ett karaktäristiskt utseende som väcker uppmärksamhet i trafiken, och just därför har han valt att ha kvar detta. Däremot passade han på att ta bort sidofästena för plogen på den högra sidan eftersom han inte har några planer på att komplettera med en plog.
Samtidigt passade han på att flytta tillbaka tanken till den ursprungliga högra sidan eftersom man vid en tidigare ombyggnation flyttat den till vänster.
Lämmarna på flaket var uppruttna så dessa är helt nya och samma sak gäller baklämmen som är nytillverkad i stål. Däremot är resten av flaket original i likhet med det mesta på lastbilen, med undantag för extraljusen som är av ett alldeles för modernt slag och tillverkat i plast.
– Ja, det stör mig så jag ska se till att komplettera med kromade originalljus så fort jag hinner, säger han när vi tar plats i hytten som är av det ombonade slaget med moderniteter som kassettradio och inte minst den viktiga kommunikationsradion, som är en relik från en tid när mobiltelefoner inte fanns.
Går bra
Den elva liter stora dieseln rister igång utan att tveka och snart är vi på väg på vindlande grusvägar i en 40 år gammal lastbil som i det mesta känns och upplevs som en modern lastbil, motorn är stark och dragvillig och komforten är riktigt bra även när vi rullar över potthål och andra ojämnheter i vägbanan.
Även om Sven-Göran tidigare arbetat som lastbilsmekaniker på Volvo gillar han Scania, och det enda som han egentligen saknar i hytten är luftkonditionering.
Under renoveringens gång har han forskat en del i den egna lastbilens historia och fann att den togs ut 1975 hos Jeppssons i Karlshamn och är därmed en av de först tillverkade i 111-serien.
Under de första åren rullade den hos ett åkeri i Holmsjö och därefter ägdes den av en åkare i Örsjö. Det sista färdskrivarbladet är från 1989 och det var också då som bilen ställdes av i väntan på renovering.
– Jag blev kontaktad av den första ägaren till lastbilen, Gertie Claesson, som hade fått veta att den var under renovering och gärna ville se den. Tyvärr hann jag aldrig visa den för henne eftersom hon gick bort och det grämer mig lite, det hade varit fint att få visa upp den, säger Sven-Göran Johansson som nu ser fram emot alla veteranträffar som han ska delta i.
Fakta Scania LS S42 230, -75
Motor: DS 11, 11 liter, 6 cylindrar, cylinderdiameter 127 mm, slaglängd 145 mm.
Effekt: 290 hk, max vridmoment 1095 Nm vid 1300 v/m.
Kraftöverföring: 10-växlad rangerlåda, enkel torrlamellkoppling.
Bromsar: Tryckluftsbromsar.
Hjulupphängning: Bladfjädring.
Styrning: Servo.
Tjänstevikt: 9740 kg.
Längd/bredd: 800/248 cm.
Text och foto: Peter Fredriksson
