Fossilfri kylarvätska från svenska biooljeföretaget Avantherm ger minskade klimatutsläpp, lägre kostnader och bättre arbetsmiljö i skogsindustrin. Det visar slutrapporten från ett forskningsprojekt som Avantherm genomfört i samarbete med Sveaskog, KTH och fyra forskningsinstitut.
– Testerna i verklig miljö bekräftar att vår kylarvätska har precis så goda prestanda som labbresultaten visat. Det är ett tydligt kvitto på att fossilfria produkter står sig starkt i konkurrensen, säger Avantherms vd Stefan Dufva.
Forskningsprojektet har undersökt var hur väl den fossilfria kylarvätskan Avantherm Coolant står sig mot vanlig propylenglykol i två olika skogsmaskiner. Under åtta månader har köldmediet använts i en Komatsu Harvester och en Komatsu Forwarder.
Slutsatsen är att Avantherm Coolant har lika bra värmeöverföringsegenskaper som traditionell kylarvätska. Dessutom noterades flera positiva egenskaper:
- Mindre klimatpåverkan. Förutom att Avantherms kylarvätska är fossilfri är den mer lättflytande vid kalla temperaturer. Det ger minskade problem vid kallstart och snabbare uppvärmning av motorn, vilket kan leda till lägre bränsleförbrukning.
- Bättre arbetsmiljö. När motorn värms snabbare blir även kupén uppvärmd snabbare. Dessutom är kylarvätskan helt giftfri.
- Lägre underhållskostnader och längre livslängd för skogsmaskinerna, eftersom problem med korrosion upphör.
– Att hitta bra oljor och vätskor är otroligt viktigt för oss och nu har vi fått möjlighet att prova ett köldmedium som både är bättre för miljön och för våra medarbetare. Dessutom ökar produktiviteten när maskinerna fungerar bättre och man slipper iskalla hytter innan maskinerna är varmkörda, säger Torgil Granström, produktionscontroller på Sveaskog.
Avantherm har sedan 2010 utvecklat och testat förnybara, högpresterande alternativ till dagens fossila oljor och kemikalier. De första produkterna blev kommersiellt tillgängliga för världsmarknaden i april 2016.
Om forskningsprojektet
Avantherm initierade forskningsprojektet som genomfördes i samarbete med Sveaskog, Kungliga Tekniska Högskolan, forskningsinstitutet Skogforsk, SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SMP – Svensk Maskinprovning och det tyska forskningsinstitutet ZAE Bayern. Statliga Vinnova var delfinansiär.
Läs hela rapporten här
