Nordens enda väghyveltillverkare, Finska Veekmas Oy, är specialiserade på konstruktion, tillverkning och produktutveckling av väghyvlar. Det svenska dotterbolaget, Veekmas Svenska AB, ligger i Uddevalla och ansvarar för försäljning och reservdelar på den svenska marknaden. – Våra väghyvlar har utvecklats för Nordens krävande förhållanden och levereras över hela världen, berättar företagets tekniska chef, Zbigniew Kolakowski.
Grunden till företaget lades av nuvarande vd, Esa Halttunen, då han 1974 gick över från lastbilsbranschen till väghyvelentreprenad. I slutet av 1970-talet började Esa även reparera gamla väghyvlar som sedan lades ut till försäljning, vilket skulle visa sig vara en lysande affärsidé. Veekmas Oy startades 1984 och från svenska Vägverket, nuvarande Trafikverket, köptes cirka 250 stycken gamla uttjänta Nordverk väghyvlar som transporterades till Finland med lastbil. Maskinerna totalrenoverades och fick på så vis en ny livscykel. De såldes sedan, i huvudsak, till finska entreprenörer och blev mycket populära. Ett stort antal av dessa väghyvlar är fortfarande i bruk.

FÖRETAGET UTVECKLADE HELA tiden nya tekniska lösningar och till slut fanns endast ramen kvar från gamla Nordverk väghyveln. Den första helt nya Veekmas väghyveln tillverkades 1993 och levererades till en gruva i Egypten. Under 2000-talet hade Veekmas Oy en stark tillväxt. Företaget dubblade sin storlek i oktober 2007 genom att köpa väghyvelverksamheten av sin konkurrent Patria Vammas Oy. Samtidigt startades ett dotterbolag i Sverige, Veekmas svenska AB, som köpte Patria Vammas AB’s väghyvelverksamhet i Uddevalla. Företaget äger nu rättigheter för väghyvelvarumärkena Lokomo, Lännen, Nordverk, Mattsson, Vammas och Veekmas. År 2008 blev företaget tilldelat utmärkelsen Årets Finska Företag för sina framgångar.
Veekmas väghyvlar tillverkas i huvudsak efter kundorder, där hänsyn tas till varje köpares individuella krav och önskemål. Fram till i dag har företaget levererat mer än 300 väghyvlar till kunder över hela världen, till exempel Spetsbergen, Australia, Mongolia, Zambia och Bolivia. – I dagsläget ligger produktionen på ungefär 15–25 väghyvlar per år och marknaden ser ljus ut, säger Zbigniew Kolakowski.
Vid avfarten från E20 mot Nykvarn utanför Södertälje möter Åkeri&Entreprenad väghyvelföraren Stefan Cedborger. Tillsammans med lastbilschauffören Therese och vägvältföraren Anders anlägger han ett nytt vägavsnitt inne på Kilenkrysset AB´s industriområde. Stefan driver det egna företaget Öja Frakt AB i Eskilstuna och är en av få väghyvelförare i Sverige. Jobbet innebär långa arbetsdagar och mycket resande. Över 100 övernattningar i egen husvagn runt om i Sverige är inget ovanligt enligt Stefan.

I FÖRETAGET FINNS två väghyvlar varav den senaste är en Veekmas FG 2428 från 2015. En ny väghyvel kostar beroende på utrustningsnivå allt mellan 3–4 miljoner kronor. Det innebär en stor ekonomisk investering för ett företag och varje timme på dygnet måste utnyttjas till maximalt. Stefans uppdragsgivare är oftast stora företag som Skanska, NCC, Peab eller Trafikverket men även små vägföreningar hör av sig och vill ha hjälp med sina grusvägar ute på landet. Att bli väghyvelförare var ett enkelt val för Stefan. Redan som barn hade han möjlighet att få åka med sin morbror och fick på så vis lära sig yrket från grunden.
Veekmas har flera tekniska detaljer som underlättar och förbättrar användarvänligheten. Ram, svängbord och chassi är byggd i robust konstruktion för att tåla de tuffa arbetsförhållanden som en väghyvel dagligen utsätts för. Svängbordets slitagedelar är tillverkade i Weldox 500 stålkvalité. Den 6-cylindriga Cumminsmotorn (209 kW /2 000rpm) är lätt att komma åt att serva då motorhuven enkelt öppnas och tippas upp med några få handgrepp. Även ROPS-godkända säkerhetshytten går att tippa för maximal åtkomst vid service. Den bakmonterade ZF Ergopower växellådan samt elektroniskt CAN-bus baserat IQAN maskinmanövreringssystem är fler exempel på uppskattad utrustning.
När Åkeri&Entreprenad hälsar på så är stämningen avslappnad eftersom teamet har jobbat på och ligger lite före i tidsschemat. Jobbet är annars ofta stressigt då lastbilar med nytt material i olika fraktioner kör i skytteltrafik så det gäller att lagarbetet fungerar. Att bli fullfjädrad väghyvelförare tar lång tid enligt Stefan. Man måste vara noggrann och ha känsla för både material och maskin samt mycket praktisk träning i själva hanteringen av all utrustning.
Själva insteget upp till hytten är ergonomiskt utformat och det är lätt att kliva upp även för lite kortare personer. Väl inne i hytten slås jag över hur bra sikten är åt alla håll. Det är en viktig egenskap då vägarbeten många gånger sker i trafikmiljöer där både människor och bilar rör sig i högt tempo. Det finns även gott om hjälpspeglar samt backkamera för att ytterligare öka säkerheten. Förarmiljön i hytten är väl genomtänkt då knappar, spakar och pedaler är ergonomiskt placerade för att underlätta för föraren under långa arbetsdagar. Förarstolen är luftfjädrad och har breda justerbara armstöd för bästa komfort.

HYVELBLADET HAR EN vridning på 75 grader till höger och 55 grader till vänster och en markfrigång på 700mm. IQAN maskinmanövreringsystemet ger möjlighet att variera funktionsegenskaper för hyvelbladet samt programmera separata inställningar till olika förare eller arbetsförhållanden.
Justeringen av värden och inställningar kan utföras från fabriken via telefonmodem kopplat till maskinen. Hyvelbladet höjs automatiskt vid backning i samband med aktiverat flytläge. Även monterade tillbehör som strängspridare höjs automatiskt vid backning vilket underlättar då färre moment behöver utföras av föraren. I en display ovanför ratten anges all information om hur mycket som ska hyvlas bort av vägbanan samt hur arbetet fortskrider när väghyveln rör sig framåt.
Ljudnivån i hytten är hyfsat behaglig trots att Cummins motorn jobbar på med full kraft. ZF växellådan kan köras i halv eller fullautomatiskt läge med hjälp av spak på höger sida om förarstolen. Vilken växel som ligger i syns på en display uppe till höger ovanför framrutan. Väghyveln är utrustad med hydrostatisk framhjulsstyrning med ratt vilket inte är en självklarhet då andra tillverkare har valt en joystick i stället. Personligen upplever jag att ekipaget kan vara lite marigare att manövrera med enbart joystick när den förflyttas på allmän väg.
Service samt reparationer utförs på flera verkstäder runt om i landet och en gång om året lämnar Stefan in maskinen för översyn.

EFTER NÅGRA VÄNDOR fram och tillbaka på den nyanlagda vägbanan så kan jag konstatera att själva körningen inte är så krånglig om man är van vid att manövrera större fordon. Däremot så krävs det gedigen kunskap av föraren för att bedöma vägbanan och dess material för att kunna ställa in hyvelbladet perfekt vilket är en utmaning. Och ja, jag skulle kunna tänka mig att köra väghyvel alla dagar i veckan. Däremot känns prislappen besvärande…
Text & Foto: Annette Eilert