Skogsbruket är en av de mest olycksdrabbade branscherna. I genomsnitt dör drygt tio personer om året medan tusentals skadas.

Det är inte bara manuellt arbete som orsakar skador och tillbud, även dålig ergonomi och fusk med säkerhetslösningar i maskiner ligger bakom den alarmerande skadeutvecklingen.

 

Nu vill bland annat Arbetsmiljöverket ta krafttag genom att öka tillsynen. Tidigare har man bland annat genomfört det stora projektet ”Tillsyn av skogsbranschen”, och ansvarig för projektet har varit Patrik Hemmingsson som menar att det fanns en grundläggande orsak till att man valde att gå fram på bred front.

– Först och främst handlar det om säkerhet. När vi nagelfar statistiken ser vi att det finns väldigt få anmälda tillbud i förhållande till antalet dödsolyckor. Normalt brukar det se ut som en pyramid där botten består av tillbud och toppen av olyckor med dödlig utgång, säger han och berättar om att man tidigare upptäckt en hel del både när det gäller rena säkerhetsfrågor men även hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs.

– Vid flera tillfällen hade till exempel skördare fått brytaren till förarhytten manipulerad, vilket vi ser mycket allvarligt på eftersom aggregatet kan gå igång när föraren är utanför hytten, säger han men tillägger att syftet var att titta på helheten, det vill säga hur det förebyggande arbetsmiljöarbetet fungerar ute i skogen.

 

Riskbedömningar viktiga

Bland annat undersökte man hur arbetsgivarna gjorde riskbedömningar och hur dessa dokumenterades, vilka rutiner man hade vid plantering, röjning, gallring och avverkning samt hur man hanterade olika typer av kemikalier.

– I den mån manuellt arbete ingår tittade vi även närmare på de delarna, även om det inte är så vanligt förekommande annat än vid stormfällningar.

Bearbetning av stormfälld tillhör något av det absolut farligaste som man kan syssla med i Sverige, menar Patrik Hemmingsson. Även om det säkraste sättet är att ta hand om träden maskinellt måste en hel del rotkapning göras med motorsåg, vilket definitivt inte är något för novisen.

Trots det förekommer det att ovana personer ger sig i kast med inte bara stormfällen utan även vanlig bearbetning, något som är speciellt vanligt bland de självverksamma som trots att de kanske ägt och skött skog i decennier inte alltid har den vana och säkerhetstänkande som krävs.

Patrik Hemmingsson konstaterar att bland de vanligaste skadorna i samband med manuellt arbete finns fall- och motorsågsolyckor i samband med trädfällning. Många skador beror på att man halkat på grund av is eller snö, eller att man träffats av antingen sågkedjan eller stammar och grenar som skjutit iväg.

 

Nya forskningsrön

På SLU i Umeå forskar Carola Häggström på arbetsmiljön inom skogsbruket och säkerheten hos skogsmaskinförare är då en viktig fråga.

Hon är i startgroparna för att titta närmare på hur maskinkonstruktion och design kan bidra till hur olyckor uppstår och har tidigare även undersökt olycksfallsfrekvens hos skogsmaskinentreprenörer och bolagsanställda.

Hon menar att det finns ett stort behov av att lyfta fram de risker som finns i det mekaniserade skogsarbetet.

– Mina förhoppningar är att i ett senare skede kunna rekommendera olika åtgärder och hur de bör prioriteras, säger hon.

Carola Häggström menar att det finns många problemområden för dem som arbetar mekaniserat. Framförallt sker många allvarligare olyckor när förarna ramlar vid underhållsarbete på maskinen.

– De som är ensamma tar gärna genvägar för att utföra vissa reparations- och underhållsåtgärder som egentligen kräver två personer. Går det då snett finns det ingen kollega som snabbt kan hjälpa till och larma. Men sen får man inte glömma att de som jobbar i skogen kör bil långa sträckor både innan och efter arbetspasset, säger hon och poängterar att det är även viktigt att forska kring ergonomin.

– Bättre ergonomi kan leda till bättre hälsa för arbetstagaren, bättre ekonomiska förutsättningar för företagaren och högre produktivitet, vilket hela branschen efterfrågar. Därför är det viktigt att inte förbise dessa frågor när man arbetar med att utveckla skogsarbetet, säger hon.

 

Tore jobbar aktivt med säkerheten

Tore Olsson driver till vardags Sävsjömåla Skogstjänst som har fem anställda utöver honom själv, och verksamheten består i att utföra skogsentreprenader i södra Sverige. I maskinparken ingår en skördare, två skotare, servicebilar samt en traktor med tillhörande trailer för att transportera maskinerna mellan hyggena.

Han menar att sunt förnuft och regelbundna utbildningar i säkerhet har gjort att de klarat sig från allvarligare olyckor.

– Det allvarligaste vi råkat ut för är någon stukad fot och några små skärsår på fingrarna, men det har inte varit något värre än så, säger Tore Olsson och tillägger att arbetet i skogen är ovanligt utsatt.

– Det blir en hel del mil på skogsvägar och därför har vi försett servicebilarna med riktigt bra ljus som gör att det blir enklare att uppfatta vilt, det är en hel del rådjur och vildsvin på vägarna men under årens lopp har vi bara haft två viltolyckor, som ledde till några smärre plåtskador. Men det gäller att vara medveten om faran, själv scannar jag alltid av vägrenarna och vid ett tillfälle tvärnitade jag automatiskt så fort det stack upp två öron i diket. Jag blev först förvånad över att jag tvärbromsade, men sen insåg jag att jag varit så pass alert att jag hann få stopp på bilen innan jag ens insett att det var ett rådjur som var på väg upp på vägen.

Tore Olsson konstaterar att både han själv och hans anställda arbetar under ganska så tuffa villkor eftersom de dels hanterar stora maskiner, som ofta behöver repareras och servas på plats. Men sen innebär även ensamarbetet att om det skulle inträffa en olycka tar det lång tid innan hjälpen kommer, och därför har man kommit överens om att alltid svara i telefon.

– Vid ett tillfälle ringde jag en av mina anställda som inte svarade på första försöket. Jag tänkte att jag kanske ringde olämpligt och gjorde ett nytt försök efter några minuter. När jag inte heller då fick svar ringde jag upprepade gånger innan jag kastade mig i bilen och åkte ut där maskinen stod. När jag kom fram visade det sig att telefonen ramlat ned på golvet, så man kan ju se min utryckning som helt onödig. Men OM det hade hänt något och jag inte hade åkt dit, ja då hade jag aldrig förlåtit mig själv, säger Tore Olsson som menar att han hela tiden trycker på vikten av att ha telefonen med sig och att se till att svara så fort det är möjligt.

– Skulle man halka på ett halt däck och bli liggande utanför maskinen utan telefon kan det ju dröja väldigt länge innan hjälpen kommer, så därför är telefonen ett av de viktigaste säkerhetsredskapen som finns, säger Tore Olsson som även lägger stor vikt vid att maskinerna underhålls.

Att stegar fungerar som de ska är en självklarhet och samma sak att alla handtag sitter på plats som att de inte är skadade.

Sen lägger företaget även en hel del energi och tid på olika säkerhetsutbildningar, där alla gått till exempel hjärt- och lungräddning och utbildningar i arbeten på höga höjder. De som jobbar med snöröjning har även gått utbildningar i säkerhet på väg.

– Annars är det sunt förnuft som gäller, att använda skyddsglasögon och hörselskydd när man arbetar med slägga på maskinen är ett sådant exempel, där jag själv slarvade för några år sedan. Då fick jag en vass skärva på halsen som rev upp ett mindre sår, hade jag fått den skärvan i ögat hade det gått riktigt illa, säger han.

Text och foto: Peter Fredriksson