En ny teknik för att följa upp gallringsarbetet lanseras nu av Skogforsk. Nyheten, som kan underlätta och sänka kostnaderna för uppföljningen av mycket stora arealer gallringsskog, presenterades på Skogforsks Utvecklingskonferens i Västerås den 8 februari.
Årligen gallras 365 000 hektar skog i Sverige – en yta motsvarande en halv miljon fotbollsplaner. När gallringen är utförd måste man veta hur mycket skog som står kvar, för det påverkar hur skogen ska skötas i framtiden. Men det är ett tidsödande och dyrt jobb att följa upp gallringsresultatet. Skogsmaskinföraren mäter upp provytor, vilket sänker effektiviteten i avverkningsarbetet. Dessutom är inte resultaten från dessa manuella stickprov speciellt rättvisande.
Nu har forskarna utvecklat en beräkningsmodell där skogsmaskinens data om den avverkade skogen används för att beräkna hur skogen som står kvar ser ut.
– Det är förstås vissa skillnader mellan de avverkade träden och beståndet som står kvar, bl.a. är diametern något grövre för träden som står kvar. Men med statistiska beräkningar och praktiska tester har vi lyckats konstruera en modell som fungerar i de flesta gallringar, förklarar Johan J Möller på Skogforsk.
Forskarna tror att merparten av gallringarna kommer att kunna följas upp automatiskt med skördardata. De övriga, främst speciella skötselformer som t.ex. blädningar i tätortsnära skogar, kommer att fortsatt kräva manuell uppföljning.
– Det här förenklar ändå vardagen för väldigt många människor i branschen, menar Johan J Möller. Det är alla skogsmaskinförare som slipper gå ut och räkna träd i mörker och kyla, skogsägarna som direkt får veta hur gallringen på deras mark gick och dessutom kan man uppdatera skogsbruksplanerna direkt efter avverkningen
