Två nyupptäckta mikrober kan få stor betydelse för biogasproduktion baserad på proteinrikt avfallsmaterial, enligt en SLU-avhandling.
Biogas bildas när organiskt avfall bryts ner utan syre med hjälp av olika mikroorganismer. Det sista steget i omvandlingen till metan kan dock hämmas om avfallet, är proteinrikt, som slaktrester och gödsel.
Den syrefria nedbrytningen av protein producerar ammonium, vilket bromsar de metanbildande mikroorganismerna och minskar biogasproduktionen. Det innebär också en ökad risk för att nedbrytningen helt stannar av.
Traditionellt anses det sista steget av biogasproduktionen till stor del fortgå genom en direkt klyvning av ättiksyra till metan och koldioxid genom aktivitet av en organism.
Forskarna börjar dock förstå betydelsen av en alternativ reaktionsväg, så kallad syntrof acetatoxidation, som kräver ett nära samarbete mellan två olika mikroorganismer.
Hittills är endas tre mikrober kända som klarar den processen. I sitt doktorsarbete har Maria Westerholm renodlat och identifierat ytterligare två.
Båda tål hög ammoniumkoncentration medan den ena dessutom hade sin maximala tillväxt vid förhållanden som inte sammanfaller med de som vanligtvis används på biogasanläggningar.
– Det går alltså sannolikt att justera driften vid anläggningar, som drivs med hög andel proteinrikt material, så att det gynnar dessa ammoniumtoleranta organismer. Men ännu vet vi för lite för att kunna ge rekommendationer, säger civilingenjör Maria Westerholm.
