Snacka om att ha koll på bilar. Natalie Liljegren kammade först hem det bästa resultatet i Blekinge på ett frivilligt prov som ger certifikat för att jobba utomlands.
Sen fick hon jobb direkt efter skolan och ägnar nu dagarna åt att serva och reparera VW-koncernens olika modeller.
Det är full fart i verkstaden där en handfull mekaniker jobbar med att ta hand om kundernas bilar.
Vid en lift hittar vi Natalie Liljegren som är i färd med en större översyn av en Audi. Även om hon bara arbetat på verkstaden ett halvår börjar hon känna sig varm i kläderna och hon säger att hon stormtrivs med jobbet.
– Jag har varit intresserad av bilar sen jag var liten, min pappa har alltid hållit på och mekat hemma och jag har varit med och hjälpt till. Så när jag sökte till gymnasiet blev det ganska naturligt att det blev just fordonsprogrammet, säger och tillägger att hon blev lite förvånad över hur få andra sökande det var.
Färre killar
I hennes klass blev det bara elva elever och till skillnad från förr i tiden var det en hel del tjejer, närmare bestämt fyra stycken.
– Det verkar som om killar inte är lika intresserade av att hålla med bilar, så det kanske är därför det blir allt fler tjejer på verkstäderna, säger Natalie Liljegren som var mycket nöjd med upplägget och möjligheterna till att arbeta praktiskt.
Sista terminen fick de som ville göra ett frivilligt prov som gav dem certifikat för att arbeta i andra länder, och hon klarade provet så pass bra att hon utsågs till den bästa eleven i länet.
Frågorna omfattade allt ifrån hur man bemöter kunder med klagomål till vad olika delar heter, vad de är till för och vilka specialverktyg man behöver för att arbeta med dessa.
– Sen fanns det även en del kluriga frågor om hur man göra olika sorters felsökningar samt några frågor på engelska. Jag tyckte nog att frågorna var ganska enkla men det gällde att tänka till ordentligt.
Erbjöds informatörsjobb
Efter att provet rättats och Bilproffs konstaterat att Natalie låg i toppen blev hon uppringd och erbjuden en anställning under några månader då hon skulle åka runt till olika högstadieskolor för att informera om yrket.
– Det lät jättespännande, men jag hade just då fått erbjudande om jobbet här på Jeppssons så jag var tvungen att tacka nej. Om jag valt informatörsjobbet skulle jag inte fått chansen till ett riktigt verkstadsjobb så snabbt, en del av mina klasskamrater går fortfarande arbetslösa. Arbetsmarknaden är inte den bästa när man kommer direkt från skolan.
Att hon själv fick jobb på Jeppssons så pass beror på att hon under gymnasiet hade sin praktik här, och det gjorde att både hon och arbetsgivaren lärde känna varandra.
– Annars tror jag att det hade varit svårt. Nu har jag en provanställning ett halvår och sen hoppas jag att jag får vara kvar, det mesta tyder på att det blir så. Nu gäller det att göra ett så bra jobb jag kan.
Yngst på jobbet
Som yngst på verkstaden får hon först och främst ta hand om de enklare jobben som vanliga serviceåtgärder, bromsar, omkodningar av nycklar samt mindre felsökningar. De större jobben som motorrenoveringar utförs istället av de mekaniker som har längre erfarenheter och som gått de utbildningar som krävs.
Att jobba inom VW-koncernen medför av naturliga skäl att kunderna har frågor om hur just deras bilar kommer att påverkas av koncernens programvarufusk, men själv har hon inte så mycket direktkontakt med ägarna utan det är frågor som ofta kundmottagningen får hantera.
– Men visst är det en och annan kund som gärna vill vara med när vi har bilen inne, det är kul att de är så intresserade och vill se hur vi jobbar. Fast ibland kan det så klart vara lite stressande om det är någon kund som är väldigt frågvis, säger Natalie Liljegren som menar att det absolut bästa med jobbet är att det är så pass omväxlande.
Varje dag lär hon sig nya saker och eftersom verkstaden är knuten till den auktoriserade återförsäljaren vägg i vägg är det en strid ström av bilar, vilket gör att det knappt blir någon dötid att tala om. Skulle det trots allt bli några luckor finns det alltid något att göra i väntan på nästa bil.
Många utbildningar
I likhet med den övriga personalen har hon möjlighet till vidareutbildning som företaget står för, och själv funderar hon på om hon ska gå fördjupningskurser i till exempel motor eller drivlina.
– Det händer mycket inom verkstadssidan och nu blir det allt vanligare med elbilar, och där finns det mycket nytt att lära. Som mekaniker måste vi till och med gå en speciell utbildning bara för att få flytta på bilen, säger hon och tillägger att hon själv gillar att hålla på med mekaniska jobb.
Inte sällan frågar hennes släktingar och kompisar henne om råd när deras bilar krånglar eller om de fått problem i samband med besiktningen, och hittills har hon inte stött på några fel som hon inte kunnat lösa.
Hemma har hon en Volvo 940 som hon från början hade tänkt sig att använda som bruksbil, men som efter ett motorras istället förvandlades till ett renoveringsobjekt.
– Den tidigare ägaren hade ställt upp laddtrycket så pass mycket att toppen gick och jag fick byta både packning och topplock, och när jag ändå höll på blev det en ny bakaxel på bilen. Som tur var hade jag tillgång till en billig reservdelsbil så det hela kostade mig inte så mycket, med undantag för all tid jag lagt ned. Men nu ska jag sälja Volvon och istället kör jag BMW.
Text och foto: Peter Fredriksson
