Artiklar

Grovtimmerreducering – lönsamt för sågverken

Tankarna går till en gigantisk skalmaskin, och det är väl kanske en beskrivning så god som någon. Johan Ryd och hans söner, ambulerar mellan ett flertal sågverk i främst Mellansverige med sitt unika ekipage. Vad det handlar om är grovtimmerreducering.

När sågverken får in för grovt virke, eller så krokigt att det riskerar att fastna någonstans i sågprocessen, uppstår problem.

– De riktigt stora stockarna kan de se att de inte kommer att gå igenom, så farligast är egentligen de som är på gränsen, som om de skulle fastna, kan innebära ett produktionsavbrott, berättar Johan Ryd.

– Skulle de orsaka ett stillestånd på kanske 45 minuter för att rensa, är det väldigt dyra minuter det handlar om och något sågverken vill undvika till varje pris. De här för grova eller krokiga stockarna måste alltså hanteras på något vis, och på ett större sågverk blir det rätt fort stora mängder av dem, fortsätter han.

 

ATT TRANSPORTERA VIRKET till ett annat sågverk med rätt kapacitet innebär stora transportkostnader, medan att sälja det vidare i befintligt skick skulle ge ett lägre pris. Och att helt enkelt kapa av kanske en meter i den för tjocka roten, blir snart ganska mycket virke som går till spillo.

Och det är just här som Johan Ryd och sönerna kommer in i bilden med sitt unika ekipage som det bara finns ett till av i Sverige.

– Det finns en kille som håller till i södra Sverige som byggde upp nåt liknande för 20 år sedan efter vår förlaga.

Johan har själv ägnat sig åt grovtimmerreducering i cirka 22 år och ägt maskinen i 13 år. Tillsammans med näst äldste sonen Erik Ryd driver han verksamheten i företaget Tillvana AB, med säte i Norrahammar, Jönköpings län. I företaget arbetar även yngste sonen, Ernst Ryd.

– Det är de jag jobbade åt tidigare som byggde upp originalekipaget, men då på ett långsamtgående fordon. När turerna började bli längre byggde vi, för cirka sju år sedan, det här ekipaget.

 

SJÄLVA HYTTEN KOMMER från en PSB plog- och sopmaskin, en sådan som används på flygplatser för att städa landningsbanor, berättar Johan.

– Vi köpte en gammal avdankad maskin och tog hytten, eftersom den skulle passa bra för vårt ändamål.

Kranen är en V-kran, V25.

– Och styrsystemet är dels Danfoss, dels Olsbergs som ju är lite av Rolls Roycen för styrning av kranar i Sverige.

Svarven drivs med en Scania DSi11, fyra Rexroth hydraulpumpar och en stor Parker hydraulpump.

– ”Det är lite nytt och lite nött”, som min svåger brukar säga, skrattar Johan. Svarven exempelvis har varit med sedan 1980, så den får man väl säga har varit tålig.

 

OCH ATT DET fungerar bra, det kan vi konstatera. Stockarna svarvas snabbt och smidigt till önskad storlek. Hur snabbt, beror förstås på tjocklek, men även på hur blött virket är.

– Kör man grov ek, som kan vara runt 1,5 meter i diameter från början och cirka 80-90 centimeter i diameter när vi lämnar den ifrån oss, ja då hinner vi kanske 7-8 stockar i Men cirka 99 procent av det vi kör är barr och då snittar vi på 20-25 stockar i timmen. Att det är något av ett hantverk, som kräver sin erfarenhet, blir vi också varse.

– Ja det går ju inte att automatisera eftersom ingen stock är den andra Just här handlar det mycket om att rätta till stocken, det kan exempelvis vara ett rotben som sticker ut.

 

I DAGSLÄGET UTGÅR man på sina uppdrag från Säter, vid ett sågverk som koncentrerat sig på fin fura.

– Där är vi så ofta att vi har det som bas. Det ligger också ganska bra till geografiskt med tanke på vårt rätt stora arbetsområde som sträcker sig ungefär från Jönköpingstrakten och upp till Umeå.

Ett stort område med långa resor, och man försöker därför komprimera arbetsveckan genom att jobba många timmar och i skift.

– Det är i mångt och mycket en vanesak.

Från början hade man dock sina uppdrag myck et närmare. Men så förlorade man två av sina största kunder på en och samma vecka.

– Ett sågverk lades ner och det andra brann Det var inte så mycket vi kunde göra åt det.

Men genom det vidgade arbetsområdet har man nu full snurr på verksamheten och har ett antal sågverk som man kontinuerligt besöker.

Ja, så fort de fått ihop ett lager de behöver hjälp med så ringer de oss. Att själva kunna såga allt det virke som vi hanterat är helt enkelt lönsamt för sågverken.

Text och foto: Catharina Olsson-Lindh