Bränsleskatt ger mest effekt för att minska koldioxidutsläpp – men slår hårdast mot låginkomsttagare på landsbygd

Bränsleskatt ger mest effekt för  att minska koldioxidutsläpp – men slår hårdast mot låginkomsttagare på landsbygd

Bränsleskatter verkar vara det mest verksamma styrmedlet för att nå Riksdagens mål om att minska koldioxidutsläppen från inrikestransporter med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010. Samtidigt slår höjda bränsleskatter relativt mest mot låginkomsttagare i landsbygd. Det indikerar resultaten i en ny studie från forskningsprogrammet Transportekonomi.

Forskare från VTI, Chalmers och TPmod AB har studerat hur olika styrmedel kan bidra till att Sverige når målet med minskade koldioxidutsläpp, och vilka fördelningseffekter de kan ha. I studien har de tre styrmedlen skatteökning på bränsle, ökad inblandning av biodrivmedel samt det så kallade bonus malus-systemet studerats.

– Beräkningarna indikerar att en skatteökning motsvarande 50-procentig prisökning på bränsle från 2020 och framåt tar oss till en 60-procentig minskning av koldioxidutsläppen mellan 2010 och 2030. Höjda bränsleskatter är det som verkar ge störst effekt av de styrmedlen vi har studerat, säger Roger Pyddoke, senior forskare på VTI.

Bonus malus inte tillräckligt

En ökad andel inblandning av biodrivmedel fungerar också för att minska utsläppen i Sverige. Men biodiesel tillverkas av palmolja och EU och Riksdagen anser inte att en ökad import av palmolja är rätt väg att gå.

Som ett led i att öka andelen miljöanpassade fordon och bidra till att uppnå målet om en fossilfri fordonsflotta infördes bonus malus-systemet för nya fordon inköpta från om med 1 juli 2018. Systemet har lanserats som ett smart sätt att stimulera köp av mer miljövänliga fordon.

– Systemet kan bidra till en ökad andel elbilar men påverkar inte användningen av det stora antal fossildrivna bilar som beräknas finnas kvar 2030. Därför blir bidraget av en intensifierad variant av bonus malus blygsam, säger Staffan Algers, teknologie doktor, TPmod AB.

Kostar mest för bilägare i landsbygd

Forskarna har även studerat vilken effekt olika styrmedel ger på olika inkomstgrupper i olika delar av landet. I mellaninkomstgrupperna har bränsleskatt en svagt progressiv effekt, det vill säga att de med högre inkomster betalar en högre andel av sin inkomst. Men om även gruppen med allra högst inkomst räknas med blir effekten istället svagt regressiv; gruppen med högsta inkomster betalar inte högst andel av sin inkomst i bränsleskatt. Det innebär att höjda bränsleskatter har en mindre relativ effektiv på de högsta inkomsttagarna.

– I tidigare studier, som inte tagit hänsyn till hur fordonsmarknaden utvecklas i framtiden, har vi sett att styrmedlen kostar bilägare i landsbygd klart mer än för invånare i mindre tätorter. Minst kostar det för bilägare i storstäder. Bilägare i landsbygd med låga inkomster drabbas relativt mest. I vår nya studie har vi sett att detta gäller även när vi tar hänsyn till vilka fordon som finns i framtiden, säger Jan-Erik Swärdh, senior forskare på VTI.

Läs också

Viktigt steg för åkerinäringen

Viktigt steg för åkerinäringen

Den 28 maj röstade Riksdagen ja till förslagen om utökade klampningsmöjligheter, och en borttagning av begränsningen på 24 timmar i ett...

Aktuellt

ANNONS ▼
2019 ett rekordår för Scania

2019 ett rekordår för Scania

På marknaden för tunga lastbilar över 16 ton blev Scania Sverige marknadsledande med 44,2 procent av nyregistreringarna.

ANNONS ▼
ANNONS ▼
Fler artiklar