Full fart för brunnsborrarna

Låga grundvattennivåer, sinande brunnar och riktigt kalla vintrar är det bästa Oskar och Emil Lundgren vet. De båda bröderna är brunnsborrare och har aldrig haft så mycket att göra som nu.

– Den rekordtorra sommaren 2018 gjorde att många brunnar sinade och nu vill många fastighetsägare säkerställa vattentillgången, säger Emil när vi träffas på en gård där de under dagen ska borra ned till 200 meter.

Det luktar fränt av diesel och smörjolja och ljudnivån från kompressorn och borrhammaren är så hög att det gäller att bära hörselskydd.
Emil har precis fört ned ett foderrör och tar en kort paus några hundra meter från arbetsplatsen, medan Oskar står en bit bort och övervakar processen med hjälp av radiostyrning.
– Vi har haft fullt upp senaste tiden, och vår ambition för tillfället är att borra ett hål om dagen. Så det kan bli ganska långa arbetsdagar eftersom det tar tid att flytta och etablera maskinerna, säger Oskar.

Åtta av tio jobb brunnsborrning

Även om åtta av tio jobb består av brunnsborrning är dagens uppgift inte om att borra efter vatten utan här handlar det istället om ett hål för bergvärme.
Bröderna Lundgren har varit på plats sedan tidigt i morse och hoppas kunna åka hem framåt 16-tiden, men skulle det vara något som hakar upp sig är det bara att stanna kvar tills allt är klart, och det kan bli sent.
– Det finns mycket som kan gå fel så det gäller att vara flexibel. Nyligen kom vi till exempel ut till en fastighet där det visade sig att vägen var för trång för att vi skulle kunna köra med lastbilen hela vägen fram. Då fick vi lasta av vår bandgående borrutrustning och sen låta den dra kompressorn efter sig på den smala vägen. Så det tog sin lilla tid, den rör sig inte speciellt snabbt, säger han och sneglar mot Oskar som visar att det är dags att föra ned nästa foderrör.
Maskinen för ned röret och borrningen fortsätter sakta men säkert medan det forsar ut stenkross och vatten ur slangen som är kopplad till borrningen.
I vanliga fall samlas detta upp i en container så att det inte ska bli några spår efter arbetet, men här har ägaren gett klartecken till att pumpa ut det på marken eftersom han vill använda det finfördelade materialet till utfyllnad. Från ett två hundra meter djupt hål blir det cirka 2000 liter stenmjöl, som redan byggts upp till en stor hög.

Italiensk slitvarg

Bröderna använder sig av en italiensk maskin, en Comacchio MC 450. Det är en pålitlig slitvarg som inte drabbats av några allvarliga fel, med undantag för radiostyrningen som man nyligen fick byta ut.
Även kompressorn, en Atlas Copco Drillair XRYS 577, fungerar klanderfritt och har en hög täckningsgrad med 35 bars tryck och 34,8 m³/min (580 l/s) flöde. Vid transporterna använder man sig av en Volvo FM 12 där man lyfter upp Comacchion på flaket medan kompressorn dras efter ekipaget.
– Det är ett härligt och fritt jobb. Visst är det ganska slitsamt rent fysiskt och det blir ju en hel del damm och stenkross som man får på sig. Men jag trivs riktigt bra säger Emil som tidigare kört lastbil men nu borrat i två år.
Oskar å sin sida körde tidigare skotare i skogen men växlade över till brunnsborrning för tio år sedan. Nu jobbar han tillsammans med Emil sedan två år tillbaka, och tycker att det fungerar bra att ha sin bror som kollega.

Ovanligt med djupborrade brunnar förr

Förr i tiden var det ovanligt med djupborrade brunnar, så de flesta hade grävda brunnar som ofta sinade. Det berättas att de som hade grävda brunnar ibland fick vänta med att bada ända fram till julen, medan de med djupborrade brunnar kunde bada även under de värsta torkperioderna.
I början var medeldjupet 55 till 60 meter och man använde sig av en tidsödande teknik som kallas linstötsborrning. Då kunde man räkna med cirka en veckas arbete för ett borrhål.
När man började använda tryckluft kunde man öka frekvensen på slaget, och snart introducerades borrning med topphammare medan skarvade borrstänger ersatte viren i linstötsmaskinerna.
Teknikutvecklingen fortsatte och i slutet på 60-talet kom sänkborrhammare och några år sedan infördes hydraulik som komplement till tryckluften.
Grundvattennivån varierar under året beroende på nederbörd, och dessutom påverkar markens eller bergets genomsläpplighet tillgången på vatten, ofta är en porös och sprickig berggrund mer vattenförande.
Vid bergborrning borrar man med foderrör genom jordlagren och ner i fast berg till vattenförande djup, som i södra Sverige ofta brukar vara runt 80 meter.
När borrdjupet säkerställer att brunnen ger tillräckligt med vatten avslutas borrningen och brunnen renas och kapacitetsmäts.
I borrhålet kommer vatten i vattenförande sprickor i berget, och skulle en redan borrad brunn inte ge önskad vattenmängd kan man med hjälp av borrhålstryckning öppna upp igensatta sprickor.

Slagruta inget för djupborrning

Jobbet som brunnsborrare var tidigare omgärdat med mystik och romantik, men de båda bröderna har inte mycket till övers för den hederliga slagrutan.
– Den fungerar om man söker efter ytvatten. Men för oss som borrar rakt ner i urberget är slagrutan värdelös. Det finns alltid vatten, frågan är bara på vilket djup man hittar det.
Skillnaden mot en grävd brunn är att den djupborrade inte är beroende av nivån på grundvattnet. En torr sommar och en snöfattig vinter spelar ingen roll för vattentillgången. Men om vattnet skulle sina i en ytligt grävd brunn blir den aldrig densamma.
– Vattnet söker sig nya vägar och då får man leva med vattenbrist, säger de båda bröderna som inte behöver oroa sig för att bli arbetslösa.
Vatten behövs alltid samtidigt som allt fler fastighetsägare väljer att gå över till bergvärme.
– Vi borrar utifrån kundernas specifikationer på borrdjup, och vill de så kan vi hjälpa dem hela vägen in till värmepumpen. Vi monterar kollektorslangen, gräver in till fastigheten, tar hål i fastigheten, fyller med bioetanol, provtrycker och gör allt klart fram till anslutningen för värmepumpen.
Text och foto: Peter Fredriksson

Aktuellt

ANNONS ▼
2019 ett rekordår för Scania

2019 ett rekordår för Scania

På marknaden för tunga lastbilar över 16 ton blev Scania Sverige marknadsledande med 44,2 procent av nyregistreringarna.

ANNONS ▼
ANNONS ▼
Fler artiklar