Fordonsägare som struntat i att betala vägtrafikregisteravgiften kostade 2018 Transportstyrelsen över 30 miljoner kronor i uteblivna intäkter. Nu förändras Transportstyrelsens hantering och de påminnelser om obetalda avgifter som skickas ut kommer under nästa månad att lämnas till Kronofogden för indrivning.
Vägtrafikregisteravgiften är en årlig avgift på 65 kronor som i normalfallet tas ut i samband med fordonsskatten. Men mer än 2,3 miljoner fordon är skattebefriade eller avställda och får ingen årlig fordonsskatt. I de fallen skickar Transportstyrelsen i stället en årlig avi på bara själva vägtrafikregisteravgiften. Avin med avgiften skickas ut en viss månad till fordonsägaren. Om den inte blir betald påförs en påminnelseavgift på 50 kr och en påminnelse skickas ut under nästkommande månad. Förblir avin fortfarande obetald har dock inget mer skett, förrän nu.
Antalet obetalda avgifter ökar
– Vi kan konstatera att en påtagligt stor andel av alla vägtrafikregisteravgifter aldrig betalas. Vår uppfattning är att andelen obetalda avgifter är högre bland de som debiteras separat jämfört med de avgifter som betalas samtidigt med fordonsskatten, säger Mats Einarsson, verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen. Skillnaden ligger i att en obetald fordonsskatt innebär brukandeförbud och att den obetalda skatten lämnas vidare till Kronofogden.
Hittills har inte obetalda vägtrafikregisteravgifter överlämnats till Kronofogden eftersom avgiften är så låg. Men antalet obetalda avgifter ökar och det finns indikationer på att fordonsägare sätter i system att inte betala eftersom man inte riskerar några ytterligare konsekvenser.
Påminnelseavgift räckte inte
För att öka benägenheten att betala infördes under 2010 en påminnelseavgift på 50 kronor för en obetald vägtrafikregisteravgift. Andelen obetalda avgifter sjönk tillfälligt för att därefter öka igen och är nu i sådan omfattning att Transportstyrelsen anser det nödvändigt med ytterligare påtryckningsmedel.
– Tyvärr finns det fordonsägare som struntar i att göra rätt för sig, och sådant riskerar att underminera allmänhetens förtroende för systemet. Därför anser vi att det är rimligt att vi agerar i frågan, säger Mats Einarsson.
