Linnéa Westerberg representerar en av landets mer sällsynta yrkesgrupper: kvinnor som kör skogsmaskin. I arbetslag 6740 spakar hon Sveaskogs stora Komatsuskotare med fingertoppskänsla. ”Jag har världens friaste jobb. Här trivs jag.”
Oktober började regnigt på många ställen, men den här torsdagen lyser solen över Linnéa och den parkerade Komatsu 895:an i ett skogsparti utanför Borensberg. Kvällspasset ska starta och en kilometer in i skogen hämtar praktikant David Samuelsson, 19, ännu ett lass med sin Ponsse Buffalo.
Linnéa Westerberg slutade skolan för fem år sedan, treårigt naturbruksgymnasium med inriktning skog i Vreta. Sedan dess har hon jobbat för Sveaskog, främst som skotarförare, men också perioder i skördare.
Jobbet som skotarförare passar perfekt, säger hon.
Varierat jobb
– Det är fritt och varierat. Du kan styra dina egna tider och skotarkörning innehåller många olika moment. Du får köra både skogsmaskin och bil, skruva om något går sönder, sköta olika transporter. Det är kul helt enkelt.
Linnéa berättar att det var under praktiken hos Sveaskog som det hela föll på plats med en rivstart.
– De sa: Linnea du får ta hand om det här området själv och visa vad du kan. Vi finns på telefon om du undrar något.
Det var en läskig känsla, att få så mycket ansvar till en början.
– Jag funderade på min egen begränsning, att man kanske inte klarade det. Men efter hand fick jag allt större självförtroende i takt med att arbetsuppgifterna blev fler. Det kändes jättebra.
Mer praktisk än teoretisk
Så hur gick det till när Linnéa – som en av få tjejer i Sverige – hamnade i en skogsmaskin? Det berodde inte på föräldrarna, säger hon. Pappan jobbar som dator- och flygsystemingenjör och mamman inom barnomsorgen.
När det var dags att söka till gymnasiet ville hon jobba med hästar.
– Men jag ångrade mig när jag såg att det stod ”skog” på en dörr. Mina föräldrar var inte jätteförtjusta, men de hade inget val. Jag hade bestämt mig.
Det fanns bara ett problem, med tanke på yrkesvalet. Hon hade aldrig sett en skogsmaskin förut.
– Jag tänkte: vad kunde gå fel, haha. Jag vet att jag inte är teoretisk, jag är ju praktisk. Först hade jag tänkt mig att jobba manuellt med röjning, men när jag fick köra maskin på praktiken så visste jag vad jag ville göra. Linnéa säger att hon föredrar skotare framför skördare, som hon kör i perioder. Hon tycker att det händer mer och är ett mer omväxlande jobb.
– Visst är det mer att tänka på i skördaren, men samtidigt står man mer stilla. I skotaren rör man sig mellan avverkningsplatsen och avlägget och träffar fler personer än man gör i en skördare. Jobbet i sig är vilsamt, säger Linnéa, men samtidigt ska det gå undan och vara effektivt, vilket gör det svårt att slappna av helt.
– Branschutvecklingen har ju sett ut på det sättet, allt ska gå snabbare och snabbare.
Jobbar skift
Linnéa är handledare några dagar för David Samuelsson, som går tredje och sista året på Vretagymnasiets skogsutbildning.
– Det är kul att köra skotare, men jag siktar lite mer på skördare. Det är mer att tänka på och känns som en större utmaning. Förmodligen kommer jag att vidareutbilda mig framöver. Det här är en bransch som kan erbjuda mycket, säger David.
Området som Linnéa Westerberg jobbar på sträcker sig över Borensberg, Ljungsbro mot Finspång och norr om Askersund, en radie på cirka 15 mil hemifrån Motala. Här går hon skiftgång med en kollega. Varannan vecka jobbar hon kväll.
– Det trivs jag bäst med eftersom jag är kvällsmänniska.
Fixar reparationer
Linnéa har lagt märke till att de flesta av hennes kvinnliga förarkollegor verkar köra skotare. Lägger killarna beslag på skördarjobben? Linnéa tror att det till viss del kan vara så.
– Men det kan nog också bero på att tjejer inte tror på sig själva lika mycket som killar gör överlag. Dagens maskinföraryrke i skog är inte särskilt fysiskt krävande, säger Linnéa, och passar därför både killar och tjejer.
Ibland kräver jobbet enklare reparationer, bland annat av elfel eller hydraulslangar som går sönder. Mer kraft krävs i undantagsfall, exempelvis när maskinens band ska tas på och av.
– Vi fixar mycket själva. Jag har lärt mig att skruva av pappa så det är inga problem.
Linnéa fick erbjudande om anställning av Sveaskog direkt efter avslutat gymnasium.
– Jag fick höra att jag bidrog till en positiv stämning under praktiken och att jag jobbade bra. Samtidigt var de öppna med att de ville anställa fler tjejer.
Inom transportsektorn är det i dag inte lika ovanligt som tidigare med kvinnliga chaufförer. Inom skogsbranschen är det däremot fortfarande relativt sällsynt med kvinnor som maskinförare. Linnéa berättar att hon är medlem i en grupp på Facebook som samlar omkring 150 tjejer. Alla är inte aktiva skogsmaskinsförare.
– Det är svårt att säga exakt hur många vi är i landet i dag, men kanske något 100-tal där de flesta verkar finnas i norra Sverige.
Så varför söker sig inte fler kvinnor till skogsbranschen? Linnéa har inget självklart svar, men hon säger att skiftgången upplevs som svår av många tjejer som hon har pratat med.
– Åtminstone kan man konstatera att det är tjejerna som pratar om det här. Vi pratar nog väldigt mycket mer om känslor och våra upplevelser än vad de flesta killar gör. De resonerar mer: nu kör vi!
En i arbetslaget
Att Linnéa är kvinna och jobbar i skogen är egentligen inget som hon vill göra någon större sak av.
– De flesta av oss jobbar på och gillar det vi gör. Det är inget speciellt att vi är tjejer, tror jag de flesta tänker. Jag vill inte vara anställd som ”tjej” utan som en av de andra i arbetslaget.
En av de som uppskattar Linnéas insatser är Rickard Sjölund, avverkningsledare för Sveaskogs resultatområde Bergslagen.
– Hos oss finns ingen särbehandling. Linnéa passar in perfekt i arbetslag 6740 hos Sveaskog för att hon jobbar bra, är omtyckt och tar ansvar i gruppen på ett förträffligt vis. Skogsbranschen är fortfarande en mansdominerad värld, konstaterar han.
– Vi vill vara ett företag som gärna anställer kvinnor. Samtidigt är vi noga med att du ska få jobbet efter kompetens, oavsett om du är kille eller tjej. Problemet är att det inte utexamineras tillräckligt många kvinnor i nuläget och konkurrensen är hård om de som finns.
Nekad för att hon är tjej
Linnéa väntar på en framtid där det ska vara naturligt med kvinnor som maskinförare i skogen. Att det fortfarande inte är på det sättet står klart när hon berättar om en händelse när hon sökte praktik.
– På Sveaskog har jag alltid blivit bra behandlad, men på ett annat ställe blev jag nekad praktik för att jag var tjej. De sa det rakt ut: du är tjej, du klarar inte av det här.
Hur reagerar du på det?
– Det är jättetråkigt. Jag förstår inte riktigt hur man kan tänka så. Om det kanske är för att de är kvar i det gamla och för att det har varit ett manligt yrke tidigare.
Linnéa betonar att den typen av reaktion tillhör undantagen.
– Här behandlar alla mig som en i gänget och det är ju så man vill bli bemött.
Tror du att kvinnor har några fördelar som maskinförare jämfört med män överlag?
– Man säger ofta att tjejer kör lugnare, och inte har sönder maskinen lika mycket.
Rickard Sjölund håller med.
– Det finns statistik som visar att maskinerna varar längre och går billigare när kvinnor kör. Killar är ofta mer aggressiva och testar gränser på ett annat sätt. Att köra skogsmaskin handlar inte om kön utan personlighet, säger Rickard Sjölund.
– Det är ett steg upp från att köra lastbil eller gula maskiner. Här är du ofta ensam och det kan vara becksvart när du kommer till jobbet på morgonen och problem får ofta lösas på plats.
Linnéa:
– Man behöver kunna vara själv och klara sig utan folk omkring sig hela tiden. Det passar mig bra, jag värdesätter den tid som jag är själv. Så fort man känner sig ensam kan man ta upp telefonen och ringa nån annan som jobbar.
Linnéa Westerberg säger att hon kommer att fortsätta många år i skogsbranschen.
– Det är här jag vill jobba. Just nu vill jag köra maskin, först och främst skotare. Sen funderar jag på att utbilda mig till skogsmästare, eller något annat som passar. Jag vill ge mig chansen att kunna välja vad jag vill jobba med i skogen i framtiden.
Linnéa Westerberg
