Sveriges mest använda biodrivmedel HVO är i hög grad en importvara. En ny kartläggning visar flera möjligheter att öka tillgången på svensk råvara för att täcka delar av efterfrågan.
HVO, hydrerad vegetabilisk olja, är det dominerande biodrivmedlet på den svenska marknaden, eftersom det kan tankas direkt i vanliga dieselfordon. HVO tillverkas av restströmmar från industri, jord- och skogsbruk och 93 procent av dagens HVO-användning importeras eller tillverkas av importerad råvara, trots rika tillgångar på råvara i Sverige. En forskargrupp från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, och IVL Svenska Miljöinstitutet har därför undersökt möjligheterna att öka användningen av inhemsk råvara för HVO-produktion i Sverige.
Bedömningen inkluderar råvaror som redan används idag, som tallolja och använd matolja, och råvaror med potential att användas i framtiden, som oljor framställda med hjälp av jästsvampar och alger.
Slutsatsen är att svenska råvaror kan ersätta en del av den importerade råvaran, men att den samlade inhemska potentialen inte kan täcka hela den nuvarande HVO-efterfrågan i Sverige.
Djupanalys av två råvaror
I samråd med drivmedelsproducenterna i projektets referensgrupp valdes två av tolv kartlagda HVO-råvaror ut för vidare analys – en produkt från jordbruket och en från skogsbruket.
Oljeväxten camelina (sv. oljedådra) är en kulturväxt med anor som kan odlas som mellanväxt i växelbruk med andra grödor.
Skogsråvaran GROT är överblivna grenar och toppar från skogsbruket.
Efter analys av klimatprestanda och teknoekonomiska förutsättningar bedömer forskarna att både camelina-olja och GROT-olja kan produceras till konkurrenskraftiga priser och med låg klimatpåverkan från odling, skörd och omvandling till HVO.
Resurseffektiv oljeväxt
Camelinan är intressant, trots att den bedöms ha relativt låg potential att bidra till inhemsk HVO-produktion då den odlas som mellangröda, menar projektledaren Hanna Karlsson Potter, forskare vid SLU.
– Camelinan har potential att minska erosion och öka biodiversiteten i jordbruket. Den gynnar också pollinerare då den blommar tidigt på våren. Om den odlas som mellangröda kan den bidra till ökad produktion från befintlig jordbruksmark, vilket är resurseffektivt.
Försöksodlingar av camelina kan vara nästa steg för att vidare utforska möjligheten att öka produktionen av fettsyror i det svenska jordbruket.
Hög råvarupotential i skogen
GROT valdes ut för djupanalys för att potentialen är hög och råvaran billig. En förutsättning för att kunna tillverka GROT-olja är dock att tekniken för att omvandla träcellulosan till fettsyror blir kommersiellt mogen.
Ur klimatperspektiv är det speciellt intressant med produktionssystem som kan bidra till en ökad inbindning av kol i mark och biomassa. Här finns en tydlig skillnad mellan de studerade systemen. Camelina har förmågan att binda kol, medan uttag av GROT kan leda till kolförluster.
Systemanalyser viktiga
– För att öka kunskapen om dessa samband behövs vidare analys av hela skogens system över större områden och studier som inkluderar effektiv användning av alla skogens produkter, säger Hanna Karlsson Potter.
– Man ska komma ihåg att fett är en begränsad råvara som efterfrågas även av andra industrisektorer. Därför ska vi använda råvaran där den gör mest nytta.
Hållbar HVO-produktionspotential och miljöpåverkan
Rapporter och länkat material hittar du här!
Källa: Chalmers Industriteknik
