De klimatpolitiska målen kan nås i tid med fler elbilar och ökad biodrivmedelsanvändning

De klimatpolitiska målen kan nås i tid med fler elbilar och ökad biodrivmedelsanvändning

För att man minska transportsektorns fossila koldioxidutsläpp och nå de politiskt satta klimatmålen krävs både ökad elektrifiering och ökad användning av biodrivmedel inom svensk biltrafik.

För att nå uppsatta mål för minskade växthusgasutsläpp i Sverige måste biltrafikens utsläpp minska betydligt. Nu har forskare från Chalmers och IVL Svenska Miljöinstitutet modellerat koldioxidutsläppen från den svenska biltrafiken fram till 2060 och visar vägarna mot klimatneutralitet.

– Två strategier är viktiga: en snabbare övergång till elektrifiering, vilket kan fås till exempel genom ett förbud mot försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer, samt krav på inblandning av biodrivmedel i likhet med nuvarande reduktionsplikt.

Det säger Julia Hansson, forskare på IVL, som medverkat i studien. Hon tillägger att ingen av strategierna ensam räcker för att minska transportsektorns fossila koldioxidutsläpp i tillräcklig takt, utan det behövs en kombination.

– Elektrifieringstakten begränsas av trögheter kopplat till hur snabbt bilparken kan förnyas. Därför behövs andra åtgärder med alternativa drivmedel parallellt.

Forskarna visar att koldioxidens ursprung spelar stor roll för hur mycket biltrafikens utsläpp bidrar till den globala uppvärmningen. Ursprunget avgör vilken temperaturpåverkan det blir.

– Användning av fossil bensin och diesel leder till att geologiskt lagrat kol hamnar i atmosfären som koldioxid. Det bidrar till att den globala medeltemperaturen ökar och påverkan sker under hundratals år. Vid användning av biodrivmedel finns inte samma linjära samband mellan påverkan av temperaturen och den biogena koldioxid som släpps ut från bilarnas avgasrör, och den påverkan som sker avtar klart snabbare, säger Julia Hansson.

Temperaturpåverkan av biodrivmedelsanvändning beror på hur produktion och användningen av biomassa för biodrivmedelsproduktion påverkar det biogena kollagret.

I studiens modeller syns hur påverkan på den globala medeltemperaturen blir över tid vid olika scenarier för användning av fossilkol, naturgas och biomassor med olika omsättningstid. Omsättningstid representerar den tid som kolet skulle ha funnits kvar i kollagret om det inte hade använts som energiråvara. Ju kortare omsättningstiden är, desto mindre svängningar blir det i kollagrets storlek och desto mindre blir temperaturpåverkan.

Exempel på biomassa med relativt kort omsättningstid är avverkningsrester som bryts ner snabbt i skogen, och vedråvara som används för att producera papper som används under kort tid och därefter eldas upp eller förmultnar snabbt.

– När mer biodrivmedel används så ökar temperaturen inledningsvis på grund av att biogena kolatomer når atmosfären tidigare. Men på längre sikt klingar temperaturpåverkan av i en takt som beror på bioråvarans omsättningstid, säger Julia Hansson.

Studiens redogörelse för hur biltrafikens utsläpp respektive skogsbruket påverkar det biogena kollagret visar att de är viktigt att förstå hur biodrivmedelsefterfrågan och den långsiktiga utvecklingen i skogen hänger ihop.

Klimatnyttan av att använda biodrivmedel kommer bero på hur skogsbruket utvecklas för att möta framtida efterfrågan på bioråvara, för drivmedel såväl som för andra skogliga produkter. Förväntningar kring en ökad efterfrågan kan leda till investeringar i skogsbruksåtgärder som ger ytterligare ökad skogstillväxt och kolinbindning.

– Konsekvenserna av förväntad framtida efterfrågan av skogliga biodrivmedel och deras påverkan på skogssektorns inriktning bör därför utredas vidare, säger Julia Hansson.

 

Rapporter och länkat material hittar du här!

 

Källa: Chalmers Industriteknik

Läs också

ANNONS ▼

Aktuellt

ANNONS ▼
ANNONS ▼
Fler artiklar