För 15 år sedan hade Bilsportförbundets sektion för radiostyrda bilar stora problem med litiumjonbatterier som började brinna. I dag har man nya säkerhetsrutiner och nästan inga incidenter.
Svenska Bilsportförbundet har cirka 100 000 medlemmar som tävlar i 16 bilklasser. En av dem är radiostyrd bilsport, som i dag har cirka 2 000 aktiva förare. Runt 2007 när de första generationen litiumpolymerbatterier kom till Sverige börja man använda batterierna för radiostyrt. Vanligtvis tvåcellsbatterier, eftersom man behövde högre spänning än de mer traditionella encellsbatterierna som används i exempelvis mobiltelefoner.
Foto: Jonas Bilberg
– Vi visste att de var farliga och kunde ge en öppen svetslåga när de gick sönder, säger Kai Koivuranta, ordförande i Bilsportförbundets utskott för radiostyrd bilsport..
Ändå blev man överraskade över alla incidenter när batterierna började brinna. Vanligast var mekanisk påverkan, ofta för att bilarna inte var anpassade för de nya batterierna. Drivaxlar och kardan kunde skära hål på batterierna och resultera i en svetslåga som orsakade en brand som var omöjlig att släcka. Det var också många som laddade hemma utan översikt och ibland brann ett kök ner och ibland ett garage, eftersom man laddade fel och inte använde anpassade batteriladdare.
– Då gick vi in och sa att man inte fick ladda batteriet till mer än upp till den styrka det var tillverkat för och att batterierna måste vara i en säkerhetspåse när de laddas.
Åtgärderna gav resultat direkt och incidenterna minska med cirka 95 procent. Om det händer något beror det oftast på att dåligt handhavande.
– Vi har inte haft någon incident på tävlingarna på fyra år och nu pratar vi mest om hur man släcker.
I dag laddas alla batterier i en säkerhetspåse som ska klara 40 sek om det börjar brinna. Under den tiden hinner man bära ut batterierna i den skyddande påsen. Väl på utsidan finns plåthinkar och det släckmaterialet vermikulit som kapslar in och kväver elden. Samtidigt har batterierna utvecklats och i dag får man inte en öppen svetslåga utan bara varm rök.
– Du får en termisk rusning som avger en gas och det är gasen som är farlig för människan.
Under 15 års tid har Kai Koivuranta och hans kollegor inom radiostyrd bilsport lärt sig mycket om hur litiumjonbatterier uppträder. I dag sker det väldigt lite incidenter inom sporten och när något händer finns väl beprövade säkerhetsrutiner. Men i samhället i övrigt tycker han inte att folk är medvetna om riskerna och det händer en hel del bränder.
– Det stora problemet är mobiltelefonerna, här finns ingen information på paketen och folk laddar sina mobiler under kudden och använder både dåliga laddkablar och laddare som inte är original.
Han är kritisk till att det finns mobilladdare som laddar med 2 ampere. Här borde branschen gå in och sätta en standard för maxladdning.
– Jag vet att alla jagar batteritid och då vill man sätts in så stora batterier som möjligt, men det gör att riskerna ökar.
När Kai Koivuranta får tipsa om hur man kan skydda sig tycker han att det viktigaste är att aldrig ladda mobiler eller andra produkter med litiumjonbatterier utan att ha översyn.
– Du måste ha översyn när du laddar dina produkter och se till att du inte använda trasiga kablar eller batteriladdare som inte är original.
Fakta Vermikulit
Vermikulit är ett naturligt mineral som tidigare använts som islolationsmaterial i skorstenar och flamskyddsbeläggningar på tyger och textilier. I dag används det också i återvinningsindustrin som ett isolerande lager mellan uttjänta litiumjonbatterier för att minska risken att en eventuell termisk rusning i ett batteri sprider sig till övriga batterier.
Vermikulit är också den verksamma beståndsdelen i AVD (Aqueous Vermiculite Dispersion), en vattenbaserad samling av vermikulitpartiklar, som är det enda släckmedlet som är speciellt framtagen för att släcka bränder i litiumjonbatterier. När AVD sprutas på ett brinnande litiumjonbatteri kyler vattnet ner eldhärden medan vermikuliten skapar en kvävande skorpa över den.
Se film om AVD här!
Källa: CONTENT AVENUE AB
