Brukad skog ger den största klimatnyttan och den svenska skogen spelar en mycket viktig roll i klimatomställningen. Det framkommer i den senaste kvartalsrapporten Skog & Ekonomi från Danske Bank.
I rapporten redogör bankens skogsexperter för de senaste trenderna och marknadsutsikterna för skogsnäringen. Den svenska skogen lagrar mer kol och genererar mer klimatsmarta produkter än någonsin, samtidigt som nyckelfaktorer för naturvården utvecklas åt rätt håll.
Temat i rapporten är skogens roll för klimatet, naturvården och ekonomin. Rapporten visar bland annat att det ökande virkesförrådet i skogen lagrar cirka 35 miljoner ton koldioxid varje år. Sveriges totala utsläpp är på cirka 53 miljoner ton.
– Självklart är inte allt perfekt i den svenska skogen, men ur ett biodiversitetsperspektiv ser vi att viktiga faktorer som areal äldre skog, andel lövskog och volym död ved ökar. Dessutom är förbrukningen av bekämpningsmedel i skogen nere i endast tre procent av vad som används i privata hushåll och svenska villaträdgårdar, säger Johan Freij, chef för affärsområde Skog & Lantbruk på Danske Bank Sverige.
Potential för mer klimatnytta
Skogen gör klimatnytta genom att koldioxid tas upp ur atmosfären och lagras i trädens biomassa när virkesförråden ökar. Men den avverkade skogen kan också göra nytta genom att ersätta fossila produkter och bränslen – och då minska tillförseln av koldioxid i atmosfären. Den så kallade substitutionseffekten gör att vi i dag kan minska koldioxidutsläppen med 40 miljoner ton per år, enligt rapporten. Men potentialen är större. Genom att använda mer biomassa i skogen kan minskningen bli 60 miljoner ton koldioxid per år.
– I Sverige är vi lite unika med det återväxtkrav som vi haft i hundra år. Vi planterar faktiskt 380 miljoner skogsplantor varje år och en sådan målinriktad återföryngring är inte självklar i alla länder. Därför borde vi också exportera vårt skogsbruk – det skulle ge en fantastisk klimatnytta, säger Johan Freij.
Optimistisk syn på massamarknaden
I rapporten kan man även läsa om en ökad efterfrågan på fiberbaserade produkter på massamarknaden och även trävarumarknaden visar positiva signaler efter en jobbig vår. Men en lågkonjunktur står för dörren.
