Parkslide kan orsaka många problem, den har ett mycket kraftigt rotsystem, den växer fort och bildar snabbt täta bestånd. ”Växtens rötter sträcker sig i både sidled och djupled, vilket gör att man behöver schakta mer och med större försiktighet än vad som annars är nödvändigt. Det kan innebära flera miljoner kronor i merkostnader”, förklarar Linnea Bohlin, miljöspecialist på Sweco.
Parkslide har en tidig tillväxt på våren och den tar ofta över stora områden och tränger ut andra arter. Vid förekomst på en byggarbetsplats innebär den mycket extra arbete.
– Jag följer just nu upp två projekt i byggskedet där vi schaktar i massor med parkslide. Min roll är att ta fram lösningar för bekämpning och följa upp att entreprenören följer instruktionerna och hanterar schaktmassorna på rätt sätt. Mina kollegor och jag har hunnit prova många olika tekniker de senaste åren. När man får upp ögonen för parkslide hittar man den överallt, säger Linnea Bohlin.
Enligt Naturvårdsverket är växten spridd i södra Sverige upp till Dalarna med enstaka fynd längs kusten upp till Umeå, men finns ännu inte i inlandet norr om Dalälven.
– Parkslide är en kraftfull växt som kan tränga in i sprickor, vilket inte är bra för byggnader och konstruktioner. Den behöver grävas bort.
Det är en storväxt flerårig ört med bambuliknande växtsätt, med grov och ihålig stjälk. Den har rikligt med grenar och kan bli uppåt tre meter hög, rotsystemet kan bli dubbelt så långt och växa upp till en meter på en säsong. På våren skjuter den upp nya skott från rotsystemet. Om man ska schakta och köra i väg jord som innehåller parkslide behöver man vidta åtgärder menar Linnea Bohlin.
– Då behöver massorna köras till en mottagningsanläggning med tillstånd att hantera invasiva arter och det finns bara ett fåtal sådana anläggningar i Sverige. Utöver att det kan vara långt till den närmsta mottagningsanläggningen med sådant tillstånd så är deponiavgiften extra dyr. Mitt senaste projekt fick betala tio gånger så mycket för att deponera massor med parkslide, jämfört med att deponera förorenade massor, som också kostar extra.
Det krävs så lite som att 0,7 gram av en rot följer med i jorden för att en ny planta ska kunna spira.
På våren skjuter parksliden upp skott från sitt rotsystem som kan vara 5-6 meter långt.
– Det kan också vara problematiskt om den växer i gränsen mellan den egna fastigheten och annans mark. Då behöver man komma överens om gemensam metod för bekämpning och fördelning av kostnader och där finns risk för konflikter.
Parkslide finns i nuläget inte med i lagstiftningen om invasiva arter (EU-förordning nr (1143/2014) och är inte förbjudet att ha på sin mark. Däremot utvärderas arten för att eventuellt tas med i förbudslistan inom kort.
– I dagsläget är man inte tvingad enligt lag att bekämpa den, men eftersom växten är lika invasiv som många av arterna som en markägare enligt lag är skyldig att bekämpa, tycker jag att man har moraliskt ansvar att göra det. Parkslide hotar den biologiska mångfalden i Sverige och jag tycker att vi ska göra vad vi kan för att motverka det.
Hon förklarar att enligt EU-förordningen är det förbjudet att importera, sprida och föröka arter som finns på EU:s gemensamma förbudslista och markägaren har dessutom ett ansvar att bekämpa dessa arter i alla EU-länder. Men parkslide finns inte på förbudslistan ännu.
Linnea Bohlin, miljöspecialist på Sweco, vid ett bestånd av parkslide. Vanligtvis blir den 50-250 cm hög.
– Det pågår dock ett arbete med att ta fram en nationell lista över invasiva arter i Sverige och där är parkslide en av kandidaterna. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten väntas lämna över förslaget till regeringen under 2022. Det betyder att man inom kort kan vara skyldig enligt lag att utrota parkslide vid sin fastighet i Sverige.
TEXT: Annika Rådlund: FOTO: Sweco
