Det är så få som vill bli skogsmaskinförare att Arbetsförmedlingen ordnar bristyrkesutbildningar. I förlängningen kan det bli svårt för skogsägare att få avverkat. Det är ingen rusning till maskinerna bland ungdomar och många befintliga entreprenörer har svårt med lönsamheten.
Börje Börjesson är universitetsadjunkt på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg och har engagerat sig i frågan om rekrytering till skogsbruket.

Han ser bristyrkesutbildningar som en nödlösning.
– Bara att det växer fram den typen av utbildningar är ett underkännande, säger Börje Börjesson.

Han tycker att landsbygdsdepartementet borde agera, eftersom skogsindustrin är så viktig för Sveriges ekonomi. Någon typ av stöd eller kampanj för att långsiktigt få fram fler lämpliga maskinförare vore bra.
De stora skogsbolagen som är beroende av att få in rundvirke skulle också behöva ta mer ansvar. De allra flesta som jobbar i skogen är anställda hos små, fristående entreprenörer, inte hos skogsbolag. Nyutbildade skogsmaskinförare är sällan effektiva och lönsamma under det första året.
– Skogsbolagen måste gå in med styrmedel som praktikplatser och anställningar, annars får de små entreprenörerna ta smällen, säger Börje Börjesson.

Han berättar att det redan i dag tar längre tid att få tag i avverkningsresurser i vissa områden. Hårda fakta visar att det kan bli ännu tuffare framöver. Om sju år är årskullarna med gymnasieelever en tredjedel mindre än i dag och konkurrensen om ungdomarna ökar.
Samtidigt väntar stora pensionsavgångar. Skogsbruket har dessutom misslyckats med att rekrytera kvinnor och personer med utländsk bakgrund.
Representanter för branschorganisationen SMF Skogsentreprenörerna talar om framtidskris. De är trötta på att skogsbolagen larmar om brist på förare utan att förbättra villkoren för de entreprenörer som finns.
Det enda som händer är att det startas korta utbildningar, när det egentligen är välutbildade och högproduktiva förare som behövs.

Karl-Magnus Hembjer är företagsutvecklare på SMF. Han har själv varit med om att få åka ut och prata med en besviken klass, där eleverna fått intrycket att de skulle vara hett eftertraktade och kunna spela ut arbetsgivare mot varandra i löneförhandlingar.
– Man gör människor besvikna på det här sättet, säger Karl-Magnus Hembjer.