Tiabs asfaltsläggare jobbar ofta halva dygnet varje arbetsdag, bär tonvis med asfalt för hand och tillbringar mer tid med varandra än med familjen. ”Det är ett speciellt liv”, konstaterar Pontus Larsson, 31, blivande ägare av Tiab Tingsfrakt Asfalt i Årjäng.
Vattenångan stiger från asfalten som jämnas till av välter. Solen driver ut svett ur porer och många hjul är i rullning i värmländska Långserud. Här täcks cirka 1 500 kvadratmeter av gårdsplanen hos Bröderna Jakobssons Lantbruk av 75 millimeter asfalt i två lager.
Bakom ratten på nya asfaltläggaren sträcker sig Tobias Dahlström efter en av två stycken 1,5-litersflaskor med vatten. Även svalare dagar räcker de inte särskilt länge, han får fylla på innan passet är över. En varm sommardag är det snudd på rusning till kranen.
– Då dricker jag lätt tio liter eller mer och svettas ut nästan alltihop, säger han och ler.
Asfaltläggaren skruvar ur sig ännu en last asfalt och får sedan påfyllning av en av två lastbilar som kör mellan gården och Peabs asfaltsverk i Vålberg en bit bort.
Tiab Tingsfrakt Asfalt AB har anlitats för att förbättra ytan mellan kostallet med 350 årskor och depåerna för foder.
– Vi kör med tunga maskiner och rejäla laster foder här på gårdsplanen. En grustäckt yta blir lätt lerig på hösten och det blir svårt att hålla rent, både från foder och lera som vi drar med oss in till korna. För oss är det här en stor investering, men det är det värt, säger Kent Jakobsson, 51, en av de tre bröder som äger lantbruket i dag.
– På två dagar läggs två lager asfalt där bottenlagret består av AG 22, som innehåller den grövsta stenkvaliteten. Toppbeläggningen är av typ ABT 16, 70-100, med sten av mindre diameter.
Det är mycket att hålla reda på, säger Pontus Larsson, som driver företaget sedan två år tillbaka.
– Vi använder olika sorters asfalt och tjocklekar beroende på belastningen. På landsvägar handlar det om tre till fyra lager av olika sammansättningar, beroende på hur beställaren vill ha det.
Pontus Larsson har varit anställd av Tiab sedan 2008. Han fick jobb direkt efter gymnasiet i Skövde, med inriktning mot grävmaskin och markarbete.
Men det började betydligt tidigare än så. Som sexåring satt han med när företagets grundare, Rolf Nilsson, körde asfaltläggare på E18 mellan Karlskoga och Örebro. Som 14-åring sommarjobbade Pontus Larsson på Tiab och fick köra en mindre välter.
– Rolf är gift med min faster och jag tillbringade mycket tid med honom på somrarna. Som ordinarie på Tiab fick jag börja som manuell asfaltarbetare. Sedan körde jag grävmaskin några år.
Pontus Larsson passar på att kratta lite asfalt i Långserud och ta en titt på asfaltläggaren.
– Numer är jag väl något av en alltiallo. Förutom att sköta kontorsarbete, offerter, fakturaunderlag och kundkontakter, så rycker jag in på fältet när jag får tid.
Började som virkesåkeri
Dagens Tiab Tingsfrakt Asfalt började som ett gammalt virkesåkeri, som köptes av Rolf Nilsson på 1990-talet. År 2000 startades Tiab.
Innan dess jobbade Rolf Nilsson en tid med asfaltläggning i Saudiarabien.
– Det var meningen att det skulle bli en kort period, men han blev kvar i 14 år.
I dagsläget har Tiab sju anställda, Pontus Larsson inräknad. Företaget har kontor i Årjäng och verkstad i Säffle.
– Vi har ett så kallat kombilag, som sköter allt som behövs för asfaltläggningen – kör asfaltläggaren, går bredvid asfaltläggaren, eller bakom spridern, och sköter den manuella delen av arbetet. Min faster, Mona Assarsdotter, är ekonomiansvarig. Tiab hyr också in personal och lastbilar vid behov. Vi har ett bra samarbete med två åkerier, V-Näs Maskintjänst och Mjetab Aktiebolag.
Fredrik Bergström gör ett dagsbesök som representant för Wirtgen Group Sweden, som har levererat Tiabs senaste asfaltläggare: en begagnad och nyrenoverad Vögele Super 1303-3i. Den ersätter två äldre maskiner hos Tiab.
Fredrik är där för att underlätta övergången till den nya asfaltläggaren.
– Vi försöker besöka så många av våra kunder som möjligt för att hjälpa till med frågor kring handhavande, skötsel och underhåll, för att man ska kunna utnyttja maskinen maximalt.
– Det är ju faktiskt en riktigt fin service, den bästa vi har varit med om. Vi är supernöjda, säger Pontus Larsson.
Han tar snart över företaget som ensam ägare och vd eftersom Rolf Nilsson, 72, har valt att trappa ner.
Tiabs verksamhetsområde
Nuvarande Tiabs verksamhetsområde är främst Värmlands, Örebros och Skaraborgs län. Uppdragsgivare är privatkunder, företag, andra entreprenadföretag som gör markarbete och behöver någon som lägger asfalt, men även landsting och militären.
Maskinparken består i nuläget av tre asfaltläggare, tre asfaltvältrar av märke Dynapac, tre grävmaskiner och en egen lastbil med sprider plus de två inhyrda lastbilarna. Bland de övriga maskinerna finns också en så kallad ”klistermoppe”.
– Asfaltläggarna styrs i dag av datorer. Förr sköttes allt manuellt med vippströmbrytare. Utvecklingen gör att det blir mer och mer lättarbetat, man sköter det mesta från samma ställe. Tekniken är bra så länge den fungerar, men går något sönder behöver vi mer hjälp än tidigare.
Pontus Larsson vill berömma Tiabs anställda i åldersspannet 24 till 72 år.
Anton Eld, 24, är en av asfaltjobbarna. Han gjorde praktik under tiden på bygg- och anläggningsprogrammet på Herrgårdsgymnasiet i Säffle.
– Jag fick jobb här direkt efter studenten för fem år sedan. Jag gillar kroppsarbete och lönen är bra.
Tobias Dahlström, 43, har jobbat på Tiab sedan 2005.
– Vi är ett bra gäng som har roligt ihop. Det bästa är att man får vara utomhus, att sitta inne hela dan skulle jag spy på. Sen har man ju ledigt från jul till påsk.
Nils-Åke Larsson, 72, började med asfaltsarbete 1968. Han har egentligen slutat jobba i Tiab och gick i pension redan 2010, men hoppar in någon dag då och då för att bland annat köra välter.
– Här finns mycket humor och gott humör. Men i år ska jag försöka sluta, tänkte jag, haha.
Den goda stämningen är viktig för sammanhållningen, säger Pontus Larsson.
– De träffar ju varandra mer än sina familjer när man är borta hela veckorna.
Att köra asfalt är en speciell typ av arbete, säger Pontus. Säsongen varar mellan mars och december. Vinteruppehållet används till reparationer, underhåll och service.
– Det är inget Skalmansjobb där man följer mat- och sovklockan. De som arbetar med det här är väl inte riktigt normala. Det passar inte de som vill gå hem klockan fyra varje dag. 14-timmarspass är inte ovanligt och hela familjen påverkas. Man måste vara flexibel.
Trots det gillar Pontus Larsson sitt jobb.
– Det är varierande. Man vet egentligen inte mycket mer om varje dag än att man ska jobba tills sista lasset är kört och ytan är färdigasfalterad.
En del saker är tyngre. Maskiner kan gå sönder och kalkyler kan spricka.
– Under förra året gjorde vi ett jobb för ett företag som gick i konkurs och vi fick ingen ersättning för vårt arbete. En sån förlust hänger med länge i en bransch där marginalerna ofta är små från början.
Ett annat problem är dieselstölder, stölder av utrustning och skadegörelse på maskinerna.
– Det har tyvärr blivit mer och mer av det här. Vissa ställen är under perioder värre än andra. Maskinerna står ofta obevakade efter någon väg och är utsatta. De två styrpanelerna på asfaltläggaren plockar vi av efter varje skift eftersom var och en av dem kostar cirka 30 000 kronor. Utan dem kan vi inte köra maskinen, säger Pontus Larsson.
Vad tycker han kännetecknar Tiab?
– Vi är ett mindre asfaltföretag och har en helt annan kundkontakt än de större aktörerna. Rolf hade ett jättestort kontaktnät, som vi drar nytta av. Vår målsättning är att aldrig säga nej, utan att lösa problem för våra kunder. Det gäller att hela tiden försöka se vilka möjligheter som finns och samtidigt vara ärlig och se vad som har funkat bra och mindre bra.
Pontus Larsson ser fram mot kommande asfaltläggardar.
– Företaget kommer att se ut som i dagsläget kommande år. Vi har jobbat hårt för att byta upp vår maskinpark och det kommer vi att fortsätta med. Viruspandemin har påverkat konjunkturen så att vi har fått det lite lugnare än tidigare år. Vi har hittills klarat oss bra, men det är förstås svårt att säga vad coronan kommer att ställa till med.
