Stora delar av VA-nätet i landet är i behov att bytas ut, därtill har vi vädersäkring av el och utbyggnaden av fiber och fjärrvärme. För borrföretaget Riggtech som de senaste åren vuxit rejält ser framtiden fortsatt ljus ut.
Riggtech Entreprenad AB med säte i Ljusdal i Hälsingland startade för sju år sedan och de första åren var det inte lika uppåt, säger Anders Olsson, en av tre delägare i företaget.
– I början var det lite mer av berg- och dalbana över verksamheten, beskriver han.
Nu har dock företaget fått rejäl vind i seglen och en omsättningsökning med 154 procent under 2016 resulterade i en tredjeplats i en ranking över de företag i Hälsingland som hade störst tillväxt under året.
– Ja, nu är det fantastiskt roligt att jobba, menar Anders Olsson.
Han tror att framgångarna beror på flera saker.
– Dels finns det väldigt många ledningsjobb som ska utföras som passar vårt arbetsområde. Man räknar med någonstans mellan 50-70 års levnadstid på de gamla rör och ledningar som ligger i marken nu, och stor del av dem är betydligt äldre än så och i hög tid att bytas ut. Till det har vi bredbandssatsningen med målet att hela landet ska vara uppkopplat 2025 och även el- och fjärrvärmeutbyggnader.
En anledning han särskilt vill lyfta fram är att man lyckats anställa ytterst kompetent personal som dessutom har stort kundfokus.
– Ja här vågar jag faktiskt sticka ut hakan lite, vad gäller hammarborrning som exempel så är det något av vårt flaggskepp, jag vill påstå att våra killar är de bästa som finns att få tag i. Det har gjort att vi förra året investerade i ett helt nytt ekipage där vi kan hammarborra upp till 813 millimeter vilket gör oss ganska unika.
RIGGTECH ÄR NISCHADE mot schaktfria borrlösningar. De metoder man arbetar med är hammarborrning horisontellt, styrd borrning, rörtryckning, provtryckning och även plastsvetsning.
– I princip allt som är schaktfritt.
Fördelarna med borrning jämfört med grävda ledningsschakt är väldigt många, något som fler också börjat upptäcka.
– Ingen spontning behövs, det blir inga kostnader för ledningsbädd, grundvattnet påverkas inte, det medför inga trafikavstängningar, inga schaktmassor som ska transporteras bort och ingen lagning av asfalt eller andra återställandekostnader.
Företaget arbetar över hela landet, bland annat slutförde de under våren något av ett referensprojekt i Stockholm, där de borrade åtta berghål för ny elkabel unders SLs spår varav tre på 650 millimeter i diameter.
– Ett entreprenadjobb beräknat på tolv veckor – vi gjorde det på sex, berättar han nöjt.
Vi besöker dem dock under senvåren vid ett uppdrag på ”hemmaplan” med Ljusdal Vatten som beställare.
Reningsverket i tätorten Färila, drygt 1,5 mil därifrån ska stängas och allt avlopp ska pumpas till Ljusdal där ett nytt reningsverk byggs. I samband med detta lägger man även ned en ledning för vatten så att orterna kan fungera som reserv för varandra. Riggtech har fått totalentreprenaden för tre delsträckor om totalt 9,5 kilometer.
– Ett uppdrag som är som klippt och skuret för oss, berättar Anders Olsson. Av hela omsättningen är bara cirka fem procent schaktningsarbete.
Här är dessutom lättborrad mark och stora ytor som gör det enkelt med logistik och materialförvaring.
– Att lösa logistikproblem för oss själva men även omgivningen är annars nästan det enda vi håller på med, skrattar han.
ARBETET PÅBÖRJADES I december och har genomförts i olika omgångar.
– Det har passat oss bra, maskinerna har då även kunnat nyttjas i andra projekt, förklarar han.
Att borra är förutom alla andra fördelar ett mycket tidsekonomiskt alternativ.
– Nu ska just här ner två ledningar, men att borra fram en ledning skulle annars gå på cirka en fjärdedel av tiden mot att schakta. När vi är färdiga med borrningen är också allt återställt och klart.
På en del av marken i nära anslutning till där ledningarna ska dras fram finns fornlämningar, något som ytterligare gör borrning till det bästa alternativet. menar Anders.
– Borrning ger minimal markpåverkan och man kan gå under känsliga områden.
Tekniken som används på uppdraget för Ljusdal Vatten är styrd borrning.
– Inledningsvis har vi gjort en pilotborrning, där vi borrar fram borrstängerna i den linje som senare ska utgöra ledningsläget.
Längst fram på borrstången finns en vinkel (styrsked) och en sändare som berättar om ”klockslag” på vinkeln, riktning, djup och lutning.
– Ovan mark, följer man borrstången med ett sökinstrument. Små avvikelser beror ofta på olika hård jord och kan justeras genom att ändra vinkeln på styrskeden till exempelvis ”klockan tolv”. I det läget så vill borrstången uppåt om man trycker utan att rotera, vill man åt höger ställer man den ”klockan tre” osv. Vid större stenar får man kanske gå runt eller under för att sedan styra in på den tänkta linjen igen. Med den sökutrustning vi använder här kan vi gå så djupt som 20 meter men vid behov kan man använda annan utrustning för att gå ännu djupare.
Det här är en del av arbetet som är ganska tidskrävande, berättar han.
– Själva borrarbetet går ofta ganska fort. Störst utmaning ligger oftast i logistiken som kan vara riktigt knepig och tidsödande. Det ska finnas vatten, plats att bearbeta och lägga ut rör, kabelanvisningar och avstängningsanordningar med mera.
BORRARBETET JA, DET går i korthet till så att när borren jobbat sig igenom sträckan tar den med sig ledningsröret på tillbakavägen. För att få ut den volym sand ut ur borrhålet som ledningen ersätter använder man sig av en rymmare som roterar, samtidigt spolar man med bentonit, en blandning av lerpulver och vatten som fångar upp och för ut grus och sand. Blandningen gör man själv på plats i en containerbod.
– Det är en hel vetenskap att blanda rätt, men i stora drag gäller att ju tjockare grus, desto tjockare blandning, för att föra med sig gruset ut. För just den här passagen som är 380 meter räknar vi med att det går åt 60 kubikmeter vatten och 2,5 ton bentonit.
När man väl påbörjat borrningen måste arbetet gå i ett och man kan man inte stanna förrän ledningen är på plats.
– Stannar man, krävs stora krafter att komma igång igen och risken är väldigt stor att man fastnar.
Framgångarna för företaget har medfört att man nu kan satsa en hel del på att förbättra arbetsmiljön för de anställda och även satsar på miljövänliga och moderna fordon.
Exempelvis har man utrustat en containerbod för plastsvetsning med infravärme och en travers för att minska på de tunga lyften.
– Det är jätteroligt att vi nu har kommit så långt och jag tror att det är uppskattat av både personal och beställare, avslutar Anders.
Text och foto: Catharina Olsson-Lindh
