Ett vindkraftverk kommer lastat

Ett vindkraftverk kommer lastat

Det 80 meter långa ekipaget rör sig sakta i nattmörkret de tre milen från Uddevalla till Lilla Edet. Uddevalla Specialtransporter gör en av cirka 45 transporter som monterade ska bli tre färdiga vindkraftverk. ”Vi börjar ett halvår innan med förberedelserna”, säger Stefan Svanberg.

Han är ensam ägare av företaget – Uddevalla Specialtransporter AB, som han grundade 1987 för att köra olika former av skrymmande gods.

Det som för andra är ett avbrott i den vanliga trafikbilden är för Stefan och hans anställda ren rutin.

– Vår verksamhet består till ungefär 25 procent av transporter av vindkraftverk.

Vindkraftverk på väg är något som märks. I mörker ser de extrema transporterna ut som ett rullande tivoli, som någon av chaufförerna uttrycker sig.

– På mindre orter händer det att människor finns på plats mitt i natten för att se transporterna. Det blir något av en händelse, säger Anders Erlandsson, en av chaufförerna hos Uddevalla Specialtransporter.

Få jobb kräver mer av utförarna

Förmodligen är det få jobb som kräver mer av utförarna i transportbranschen, än att frakta vindkraftverk i delar.

– Det krävs en hel del förarbete, säger Kent Johansson.

Han är den som har ansvar för transporter av vindkraftverk hos Uddevalla Specialtransporter. Bland annat tar han emot uppdragen från vindkraftsbolagen, ordnar med tillstånd och fungerar som koordinator för att transporterna ska fungera rent praktiskt.

– Jag samordnar alla inblandade följefordon och ser till att vägar och hinder under sträckan rekas i god tid. Framkomlighet ska ordnas i samarbete med väghållarna: flytt av vägräcken, stolpar, lägga asfalt tillfälligt mot refuger, placera ut körplåtar i diken, med mera. Förberedelserna startar, som Stefan berättade, ett halvår innan transporten ska genomföras.

Vid åttatiden på måndagskvällen rullar den första av veckans transporter ut från hamnen i Uddevalla. Slutstation är en blivande vindkraftspark utanför Lilla Edet, cirka tre mil bort. I den första omgången levereras två sektioner rör som bildar den ihåliga ”stolpe” som vindkraftverkens blad och maskinhus är monterade på, 111 meter över marken i det här fallet. En rördel på varsin trailer.

Därefter väntar nästa leverans på natten: två gigantiska blad som ska bilda två tredjedelar av vindkraftsverkets ”propeller”, som fångar upp vinden och omvandlar den till elektricitet i verkets generator.

Han kör den första lasten

Oskar Dauksz jobbar som chaufför hos Uddevalla Specialtransporter. Han kör den första lasten rörsektioner.

– Det är klart att det kräver stor uppmärksamhet och att man är försiktig. Det får ju inte hända något, säger Oskar Dauksz och kopplar dragbilen till trailern när solen glider ner mot horisonten.

– På den här typen av transporter får man koncentrera sig så mycket på körningen att man ofta blir psykiskt utmattad efter en körning, särskilt när det är extra besvärligt och trångt. Ibland är det bara centimetrar till husknutar eller andra hinder.

När Oskar backar ut ekipaget från hamnen ligger en så kallad styrbil tätt bakom trailern för att se till att transporten fungerar. Styrbilen och trailerekipagets chaufförer bildar ett slags team som hjälper varandra utföra jobbet. Sikten för dragbilschauffören är kraftigt begränsad bakåt. Styrbilschauffören kan därför hjälpa till att styra trailerns bakdel under 20 kilometer i timmen med hjälp av en fjärrkontroll.

Oskar Dauksz:

– Kollegan där bak styr när det är krångligt. Han har koll på vilka passager som kräver extra uppmärksamhet och var höjden över marken behöver justeras.

Längden på rören som transporteras varierar från 13 till 28 meter och längden på vart och ett av bladen är 67,8 meter. Totallängden på bladtransporterna ligger kring 80 meter. Delarna anländer till Uddevalla hamn med fartyg och lastas sedan med hjullastare på de trailrar som ska användas.

Uddevalla Specialtransporter har för närvarande 18 heltidstjänster och äger och brukar 15 lastbilar och ett 30-tal släp. Åldern på personalen ligger mellan 35 och 55 och företaget samarbetar med Uddevalla LBC. Uppdragsområdet är Norden och cirka fem procent övriga Europa.

Övrig verksamhet består bland annat av diverse transporter för industrin och entreprenadsektorn.

Totalt 14 fordon är inblandade

När Uddevalla Specialtransporter har gjort klart rörtransporterna på måndagskvällen är det några timmars paus innan de riktigt skrymmande transporterna drar igång. Det handlar om totalt 14 fordon som är inblandade i de två bladtransporterna med dragbilarna inräknade.

En av styrbilarna körs av Mikael Johansson. Någon minut innan klockan 03 börjar han bre sina frukostsmörgåsar i sin skåpbil, som också innehåller sängplatsen för natten.

– Man slipper mycket av trafiken. Därför har Trafikverket lagt ut många av transporterna nattetid, berättar Stefan Svanberg.

Trekvart senare backar Christian Löfström ut dragbilen med last från den kolsvarta hamnen. Det 80-talet meter långa trailerekipaget har en totalvikt på 74,5 ton.

Mikael Johansson kör tätt efter teletrailern för att se till att allt fungerar som det ska. Han är också koordinator för transporten och har förberett sig genom att köra sträckan och kontrollera vilka hinder som finns längs vägen.

– Mitt jobb är att se till att transporten går som den ska och att trafiken flyter. Följebilarna håller stängt där det behövs och släpper fram trafik där det går.

Mikael Johansson håller också full koll på trailern, så att den har rätt höjd över marken för att klara de hinder som väntar, och att den ligger rätt i sidled i förhållande till dragbilen.

– De skulle vara blinda och inte kunna ta sig fram utan oss. Jag och chauffören måste lära oss lita på varandra. Han sänker farten när jag säger till och säger jag stopp då är det stopp direkt.

Håller kontakten med radio

Styrbilens och dragbilens chaufförer håller kontakten med hjälp av radio. Christians trygga stämma visar att allt är som det ska 100-talet meter längre fram. Det går lugnt och försiktigt, hastigheten överskrider inte 60 kilometer i timmen.

Mikael Johansson har kört sträckan några gånger nu och vet exakt vilka hinder som väntar, ganska många visar det sig. Det rör sig bland annat om viadukter och broar, upphöjningar eller sänkningar i vägbanan och skarpa svängar.

Ibland är det bara någon centimeter mellan teletrailerns undersida och vägbanan, berättar Mikael i styrbilen avslappnat.

Rätt som det är stannar han bilen och kliver ur och går längs med trailern för att se bättre. Släpet justeras med hydraulik så att lasten ska kunna passera utan att något tar i. Allt går bra.

När ekipaget lämnar E6:an blir vägen smalare och krokigare. Viadukterna och broarna försvinner. I stället blir höjdskillnaderna i vägen större och kurvorna fler.

Ur radion hörs Christian Löfströms lugna röst:

– Får jag möten där?

– Ja, men vi har gott om plats. Jag flyttade ut bakänden en aning åt vänster, vi ska se hur det ser ut.

I en skarp sväng ligger en utlagd stockbädd med körplåtar som ekipaget kan använda. Ibland kommer rapporter från någon av följebilarna om mötande trafik. På några platser syns bilar parkerade på fickor längs vägen, eller på anslutande grusvägar, dirigerade av vägtransportledarna för att lämna plats. Till sist är bladtransporten framme vid den nya vindkraftsparken utanför Lilla Edet.

Transporten har gått enligt den bekanta skolboken.

– Jag är jättenöjd. En superbra transport, säger Mikael Johansson med ett leende när dagen gryr.

 

Eric Bengtsson

Läs också

Aktuellt

ANNONS ▼
ANNONS ▼
ANNONS ▼
Fler artiklar