Trots 840 mil viltstängsel skedde förra året över 65 000 viltolyckor på det svenska vägnätet. En orsak till de många olyckorna är att det saknas 1.000 säkra viltpassager för väg och järnväg. Genom att komplettera stängslen med 633 passager de kommande 10 åren skulle antalet trafikolyckor kunna ha halverats, enligt Trafikverket. Men Trafikverket får bara finansiering för 13 procent av åtgärderna och räknar nu med en fortsatt ökning av viltolyckorna.
Mellan åren 2010 och 2021 rapporterades sammanlagt 650 000 viltolyckor längs vägarna. Antalet har ökat stadigt under lång tid. Sedan 2010 har viltolyckorna på väg ökat med nästan 40 procent. Under 2021 inrapporterades hela 65 430 vilket är det högsta uppmätta antalet någonsin.
– Minst två tredjedelar av alla trafikolyckor är viltolyckor. Viltolyckorna uppmärksammas sällan eftersom dödsolyckorna är relativt få, men en större andel av de skadade kommer inte tillbaka till ett vanligt liv efter olyckorna jämfört med vid andra trafikolyckor. Dessutom är en viltolycka inte sällan en traumatisk upplevelse, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.
Från och med 1970-talet har 840 mil viltstängsel satts upp längs svenska vägar. Sedan 2016 kompletteras i Sverige viltstängsel med andra typer av åtgärder, såsom faunapassager. Detta beror på att stängsel utan faunapassager skapar barriärer i landskapet och inte är tillräckligt effektiva för att stoppa viltolyckor. Djurens födosök och parningsinstinkt gör att de ändå lyckas ta sig igenom stängselinfrastrukturen. Kan djuren inte passera vägarna på säkert sätt förflyttas i stället olyckorna till öppningar i stängslen eller vägavsnitt utan viltstängsel.
Trafikverket bedömer i sin nya rapport Redogörelse för utveckling av viltolyckor att det saknas åtminstone 1 000 säkra faunapassager i väg- och järnvägsnätet. Faunapassager, där djuren leds över en väg vid en speciell bro eller tunnel är effektiva, men i en sammanställning över antalet faunapassager i länderna i Europa hamnar Sverige näst sist.
För att bryta utvecklingen mot allt fler viltolyckor föreslog Trafikverket att 12 miljarder kronor skulle satsas under planperioden 2022–2033 för att bygga 30 ekodukter, 300 faunaportar/faunabroar och 300 viltvarningssystem, vilket motsvarar två tredjedelar av behovet. På detta sätt beräknades antalet viltolyckor halveras, men i nya Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033 finansieras enbart 13 procent av åtgärdsbehoven för landskapsanpassning.
– Detta innebär att antalet viltolyckor kommer tillåtas att fortsätta öka. Sverige som har en hög svansföring både gällande trafiksäkerhet och viltvård borde kunna hitta finansiering för detta. Det är onödigt att tiotusentals djur årligen påkörs på det svenska vägnätet. Dessutom kostar viltolyckorna samhället mellan 5–9 miljarder kronor per år, säger Tony Gunnarsson.
Inrapporterade viltolyckor i svensk vägtrafik år 2012–2022:
| 2012 = | 46 928 |
| 2013 = | 46 944 |
| 2014 = | 47 167 |
| 2015 = | 48 191 |
| 2016 = | 58 581 |
| 2017 = | 61 282 |
| 2018 = | 63 751 |
| 2019 = | 64 931 |
| 2020 = | 61 156 |
| 2021 = | 65 430 |
Källa: M Sverige
