För några år sedan ingick KTH och Scania ett strategiskt partnerskap. Nu börjar samarbetet bära frukt i ett antal mycket spännande forskningsprojekt som i sin tur ska resultera i morgondagens lastbilar. Ett av dem handlar om konvojkörning där avancerad mjukvara och molntjänster används för att koordinera konvojer och transporter. Idag utnyttjas nämligen endast hälften av lastkapaciteten i lastbilarna.
Överallt ser vi den. Omställningen. Ericsson går från hårdvara till mjukvara, och Google gör tvärtom. Sökmotorjätten har sedan några år vid sidan av ordinarie verksamhet även pysslat med självkörande bilar. Även Microsoft och Apple sägs numera flytta fram sina positioner inom bil- och transportbranschen, och arbetar med mer än bara kontorsprogram, datorer och mobiltelefoner.
Lastbilstillverkaren Scania är inget undantag. Där verksamheten tidigare tydligt kretsade runt hårda prylar i form av motorer och karosser handlar det idag snarare om mjukvara som styr en hel del i Scanias lastbilar.
Ett av de forskningsprojekt som Scania driver i samarbete med KTH är Companion som bland annat innefattar det som kallas konvojkörning; att gruppera lastbilarna i konvoj så de kör ihop, med ett avstånd mellan ekipagen på tio till tjugo meter. Föraren i den första lastbilen bestämmer hastigheten hos konvojen och självkörande lastbilar bakom följer efter tack vare avancerad teknik och mjukvara som automatiskt reglerar avståndet mellan långtradarna.
ANTALET GODSTRANSPORTER I världen beräknas växa med 50 procent mellan åren 2000 och 2020. Därför är den reducering av energiåtgång konvojkörning leder till – mellan fem och tio procent mindre bränsleåtgång – viktig. Och det är mjukvaran som alltså tar hand om detta. Att lastbilarna hela tiden håller rätt avstånd för optimalt bränsleförbrukning. Långtradarna pratar med varandra för att kunna åka så tätt som möjligt under strikta säkerhetskrav. Alltsammans styrs av en avancerad farthållare, en konvojfarthållare kan man kalla den, som kommunicerar mellan lastbilarna.
– Idag kan vi konvojköra i enskilda lastbilståg. Den intressanta utmaningen nu är hur vi koordinerar flera lastbilskonvojer och får ihop det med hela logistiksystemet. Att en åkare med 100 lastbilar kan koordinera sina transporter med andra åkare, och det i realtid, är det vi vill uppnå. En konvoj kan lämna Sverige på väg ner mot Italien och i till exempel södra Tyskland kan flera lastbilar från olika åkerier ansluta eller lämna konvojen, berättar Karl Henrik Johansson, professor i reglerteknik på KTH och en av de ansvariga för Companion-projektet.
FORSKNINGSARBETET HANDLAR ALLTSÅ inte bara om konvojkörning utan även om avancerad mjukvara för att koordinera konvojer och transporter. Detta för att undvika att lastbilar körs runt halvtomma.
– Dagens logistiksystem är till stor del separerat från hur lastbilar koordineras och körs. Systemet skulle vinna väldigt mycket på att smälta samman och gemensamt optimera dessa delar, och det är det vi forskar om och jobbar med. Det genereras mycket information här, så vi jobbar bland annat också med hur vi kan vi använda big data för att förstå vilka mönster som finns och göra transporterna mer effektiva, säger Karl Henrik Johansson.
Mycket information var det. Det är ingen slump att Google givit sig i kast med självkörande fordon då företaget redan är mycket kunniga vad gäller hanteringen av stora informationsmängder.
– Google jobbar ju med samma typ av system som vi pratar om här. De har mobila enheter som åker runt i världen och samlar in information. Nu försöker företaget lära sig mer om vad de ska använda all information till och även utveckla hårdvaran, bilarna. Samtidigt kan man inte tillverka vare sig bilar eller lastbilar utan att förstå mjukvara och data. Scania har sedan länge förstått att mjukvaruutveckling och kommunikation är det som gäller nu och i framtiden, säger Karl Henrik Johansson.
SAMARBETET MELLAN SCANIA och KTH är alltså ett självklart sätt att för båda parter anpassa sig till marknaden, en omställning mot nya produkter och tjänster där mjukvaran spelar en mycket viktig roll. Hur långt har man då kommit med konvojforskningen?
– Vi har kört experiment sedan ett par år tillbaka med väldigt bra resultat. Vi samarbetar med ett stort åkeri i Spanien och jobbar bland annat med gränssnitten mellan chaufför och lastbil samt mellan personal och övervakningsutrustning hos åkeriet. Arbetet har verkligen tagit fart rejält under de senaste fem åren. Om du hade pratat med mig för tio år sedan om dagens situation, så hade jag inte kunnat förutspå att forskningen inom detta område så snabbt skulle få genomslag i praktiken, säger Karl Henrik Johansson.
NÄR MAN KAN köpa lastbilar från Scania redo för konvojkörning vågar han inte sia om. Men Scania är ett av de ledande företagen i världen på att utveckla den här typen av system, och det görs en hel del arbete kring de legala delarna så att en högre grad av automation tillåts.
– Det pågår en hel del arbeten om att harmonisera trafiklagarna i Europa, så att fordonsautomation och konvojkörning behandlas lika i alla länderna, säger Karl Henrik Johansson.
Text: Catharina Olsson-Lindh. Foto/Illustrationer: KTH.
