Regeringen har föreslagit att bensinbolagen från 2014 ska blanda i mer etanol och biodiesel i vanlig bensin och diesel. Energiminister Anna-Karin Hatt:s förslag kan leda till minskade koldioxidutsläpp men kan även öka risken för cancer, enligt Fiorella Belpoggi, chef för Cesare Maltoni Cancer forskningscenter vid Ramazzini institutet, Italien.
Riksdagens förslag handlar främst om koldioxidutsläpp. De vill få oss att tro att etanolbränsle (EBS) är ett bra miljöval. Har de rätt eller fel? Enligt Belpoggi är biobränsle ett hot mot folkhälsan. Hon talade kring riskerna med etanolförbränning vid tankesmedjan: ”Utmaningar och lösningar kring miljöns effekt på hälsan” som arrangerades av EnvirohealthMatters, 8 mars i Odensala, Märsta. 20 personer från 10 länder samlades runt de miljö- och hälsofrågor som världen står inför. Presentationer och utmaningar från forskare och experter följdes av ett öppet forum över hur vi kan vara katalysatorer till förändring och lösningar.
– Etanol har en negativ effekt på hälsan, säger dr Fiorella Belpoggi, en av Europas ledande cancerforskare. Etanol släpper ut cancerframkallande kemikalier som acetaldehyd, formaldehyd och ultrafina partiklar vid förbränningen. Dessa ämnen förorenar miljön och luften i bilen tills förgasaren är varm, vilket tar cirka 30 minuter. Aldehyden är cancerframkallande och utgör en allvarlig hälsorisk. De ultrafina partiklarna når in i luftvägarnas alveoler och så småningom andra organ och orsakar alvarlig sjukdom.
– Det verkar naivt att försöka stoppa utsläppen av koldioxid utan att ta hänsyn till de negativa hälsoeffekterna hos människor som utsätts för dessa miljögifter. Vi har redan betalat för myten om blyfri bensin i form av förlorad folkhälsa. Att ersatta blyhaltigbensin med oktanhaltiga tillsatser som MTBE eller etanol är inte bättre eftersom dessa ämnen också är toxiska och ökar risken för cancer.
Etanolen som används i Sverige framställs huvudsakligen av sockerrör. Medan etanol i sig verkar ha en mindre negativ inverkan på människors hälsa än fossila bränslen, utgör etanol en allvarlig hälsorisk när den tillsätts konventionella bränslen som oktanförstärkare.
Enligt rapporten ”Etanolens koldioxideffekter” kan det ta 50-60 år innan etanolen möjligtvis ger koldioxidbesparingar. Framställningen av etanol kräver dessutom odlingsbar mark. Produktion av grödorna som används i tillverkningen av EBS ökar koldioxidutsläppen och den starkt subventionerade etanolmarknaden driver upp priset på mat. Detta är inte lönsamt för världens fattiga. Etanol från avfall eller alger är intressant som energikälla, men etanol avger tyvärr alltid cancerframkallande ämnen vid förbränning.
Den aktuella italienska forskningen varnar för svåra hälsorisker i samband med biobränsleanvändning och uppmanar till ökad försiktighet när man söker hållbara miljölösningar. Belpoggi hävdar att bränsleutvecklingen bör genomgå noggrann biomedicinsk relativ riskbedömning för att eliminera eller åtminstone minska de potentiella riskerna innan etanolen släpps ut på marknaden. I ivern att lösa klimatfrågorna får man inte blunda för de hälsoproblem som nya lösningar kan skapa utan frigöra de nödvändiga resurserna.
– Etanol är en allvarlig hälsorisk oavsett källan, anser Belpoggi. Användning av grödor i produktionen av biobränsle kan dessutom öka svälten i världen.
En artikel i tidskriften Science (2008) påpekar: om regnskogar, omvandlade torvmarker, savann och gräsmark samt grödor som majs, sojabönor och vete används i framställning av biobränsle, kommer det att skapa en kolskuld från biobränsle som frigör mellan 17 till 420 gånger mer CO2 än den beräknade sänkningen från att ersätta fossila bränslen med biobränsle.
Det är dags att ompröva våra miljömål och ändra riktning. Människans hälsa är en integrerad del av en hållbar miljö och människans framtid.
Av: EnvirohealthMatters
