Arbetsmiljöverket genomförde under 2018 1000 inspektioner för att undersöka riskerna för vibrationsskador. 8 av 10 arbetsplatser fick krav på att åtgärda brister i arbetsmiljön. Inspektionerna kommer fortsätta även de två kommande åren.
Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen för dem som arbetar med handhållna maskiner. Sjukdomen drabbar främst män inom industri- och bygg- och anläggningsverksamhet. Arbetsmiljöverket genomför nu ett rikstäckande projekt för att undersöka hur omfattande problematiken är. Vid inspektionerna som genomförts har man främst noterat en bristande kunskap om riskerna med handhållna maskiner.
Ökad kunskap behövs
– Ofta känner man inte till hur mycket man kan använda en handhållen maskin. Man kanske har hyrt in maskinen och tror att uthyraren har koll på det. Men det är din skyldighet som arbetsgivare att känna till riskerna för att förebygga arbetsskador. Vårt uppdrag är att peka på bristerna och ställa krav på förebyggande åtgärder. Arbetsgivaren är den som ansvarar för att riskbedöma och förebygga arbetsskador men vi ser att både arbetsgivare och arbetstagare behöver ökad kunskap om riskerna med handhållna vibrerande verktyg, säger Enver Berisha, arbetsmiljöinspektör på Region Mitt och ansvarig projektledare för inspektionsinsatsen.
Insatsvärde och gränsvärde
Hur länge man kan arbeta med en handhållen maskin bestäms av hur mycket maskinen vibrerar. Reglerna för användningen anges i två värden som kallas för insatsvärde och gränsvärde. Vibrationsuppgifterna framgår i verktygens instruktionsböcker som normalt följer med samband med leverans. Insatsvärdet anger hur länge man kan jobba med maskinen utan att riskera att skadas och gränsvärdet är värden som inte får överskridas. Om gränsvärdet överskrids ska arbetsgivaren vidta omedelbara åtgärder i syfte att minimera vibrationsexponeringen för att komma under insatsvärden.
– Under en arbetsdag kan en arbetstagare använda flera olika handhållna verktyg och då måste man lägga ihop den sammanlagda tiden och de olika värdena för alla maskiner för att försäkra sig om att man inte närmar sig insatsvärdet.
Brister i hur handhållna maskiner sköts och används, ligger ofta bakom en rad skador på nerver, leder och muskler och så kallade vita fingrar. De medför ofta livslångt lidande för den som drabbas.
Krav på åtgärder i 8 av 10 arbetsplatser
Under 2018 har inspektioner genomförts i hela landet inom mark- och anläggning, smidesverkstäder och verkstäder för fordon och tåg. I samband med dessa har inspektörerna ställt krav på åtgärder i 8 av 10 arbetsplatser. Många av kraven handlar om att undersöka och bedöma risker, något som är grundläggande för att kunna förebygga de aktuella skadorna.
– Även om arbetsplatserna har begränsade resurser kan de förbättra sin kartläggning och riskbedömning av maskinernas funktion i relation till buller och vibration. Arbetsgivarna bör dessutom dokumentera vad de gör, säger Enver Berisha.
Bättre kommunikation behövs
Kommunikationen till användarna fungerar inte heller optimalt. Det kan handla om kunskapen om att en viss maskin bara får användas under en begränsad tid under arbetsdagen för att inte orsaka skada. Sådan kunskap når inte alltid fram.
– Arbetsgivarna måste bli bättre på att kommunicera, avslutar Enver Berisha som påpekar att det även ställs krav på just information och utbildning.
Inspektionsinsatserna mot handhållna verktyg som vibrerar eller slår kraftigt kommer fortsätta över hela landet fram till 2020 med 1 000 inspektioner varje år.
