Artiklar

Ökad lönsamhet med huggbilar

Traktorhuggar och containerbilar i all ära, moderna huggbilar är mer flexibla och lönsamma. Det menar Hans Johansson som därför valt båda lösningarna.

Förr jobbade han bara med traditionella traktorhuggar där man lastar i containrar som placeras ut så att de kan hämtas upp med företagets containerbil. Det är en lösning som fungerar alldeles utmärkt på större objekt där det finns gott om tid att planera och rangera om containrar. När det gäller mindre objekt som kräver snabba insatser är det traditionella systemet lite tungrott och inte alltid så lönsamt. Därför har han valt att komplettera traktorhuggarna med två stycken huggbilar med transportkapacitet, det vill säga en lösning där bilen kan fylla sig själv innan föraren fäller kranen och kör iväg med fliset till mottagaren.

– En huggbil är en stor investering och kostar mer än en vanlig lastbil. Då vill man att den ska tillbringa så få timmar som är möjligt på väg och istället mer i produktionen, säger Hans när vi träffas på en skogsgård där det ligger 65 kubikmeter i en prydlig hög och väntar på flisning.

Flera synergieffekter

Morgonen har varit stressig för hans del med bland annat ett haveri, och det verkade som att inte intervjun skulle bli av. Men så löste sig problemet och vi kan ses på utsatt tid.

– Det händer alltid oförutsedda saker, säger han men tillägger att det är han beredd på. För hans eget vidkommande är det snarare A och O att det finns tillräckliga volymer. När skogarna dammsugs på avverkningsrester gäller det att säkerställa att det finns en långsiktig tillgång på biobränslen, och då kommer mindre objekt in som naturliga komplement till större avverkningar.

– Vi ser även flera synergieffekter med att ha både traktorhuggar och huggbilar i egen regi. På avverkningar där det finns bra skogsvägar och hyggen nära vägen kan huggbilen ta flisen. På så sätt kan vi utnyttja båda systemens fördelar på ett optimalt sätt, säger Hans som menar att det även är en fördel att ha en traktorhugg och lastväxlardumper när det gäller objekt där vägarna är dåliga eller där högarna inte är så välskotade.

– Dessutom ökar möjligheterna att sätta in huggbilen på objekt som ligger långt bort från oss, men där det är nära mellan rishögarna och mottagaren. Det skapar nya möjligheter till att få full beläggning på maskinen, säger Hans Johansson som menar att företagets geografiska läge, längst ned i det sydöstra hörnet av Sverige, innebär både för- och nackdelar.

Ekipaget består av en Volvo FH16 med fordonsmonterad balja på 25 kubik, Jens 582-hugg samt ett släp på 86 kubik.

Stabil efterfrågan

Till de mest uppenbara nackdelarna är att det finns hav i två av väderstrecken, idealet skulle vara att ha skog runt omkring sig eftersom upptagningsområdet då skulle bli dubbelt så stort än vad det är i dag. Men samtidigt finns det ett mycket stort biobränslebehov eftersom värmeverken slukar enorma mängder varje år, och han bedömer att det kommer att finnas en stabil efterfrågan på flis. I dagsläget levererar man flis till värmeverken i Växjö, Kristianstad, Olofström och Karlskrona och i likhet med alla andra fliseldade värmeverk styrs efterfrågan helt efter väder och vind.

– Det är egentligen den enda risken i den här branschen, så vi håller numera tummarna för att det ska bli riktigt kalla vintrar. Behovet av värme och varmvatten är annars detsamma oavsett hur konjunkturen ser ut, säger Hans samtidigt som sonen Jonatan startar upp och börjar mata på med material till huggbilen i ett rasande tempo, och det ryker och dammar när materialet flisas. Oväsendet är öronbedövande och gör att det krävs hörselskydd även när vi ska fotografera på avstånd, men å andra sidan jobbar maskinen snabbt och effektivt och den stora högen krymper snabbt i takt med att huggen tuggar i sig materialet. Huggbilsekipaget består av en Volvo FH16 -15 med en fordonsmonterad balja på 25 kubik, en påbyggd Jens 582-hugg samt ett släp på 86 kubik.

Föredrar enkelskift

Dessutom finns ytterligare ett ekipage i företaget som är byggt på ett MAN-chassi men där man valt bort baljan och istället satsat på ett större släp. Hans Johansson föredrar i likhet med många andra skogsentreprenörer enkelskift, och för att komma upp i samma volymer som vid tvåskift har han valt att i takt med att släpen fylls hämta upp dessa med vanliga lastväxlarbilar, istället för att huggbilen levererar flisen till mottagaren. I dagsläget finns det en äldre Volvo FH och en Volvo FH16 lastväxlare, men på sikt ska man hyra in ytterligare två fordon för att öka kapaciteten.

– Det gäller att låta huggen jobba så mycket som möjligt och att minska tomkörningarna. Dessutom ökar möjligheterna att sätta in huggbilen på objekt som ligger långt borta från oss. Det skapar goda möjligheter till att få full beläggning på de båda maskinerna, säger Hans Johansson som anser att det viktigaste när det gäller att driva ett företag framgångsrikt, det är att våga satsa på nya affärsmöjligheter när de väl dyker upp och att se till att ta till sig nya rön och kunskaper.

– Det gäller att anpassa sig efter den lokala efterfrågan på våra tjänster, och det har visat sig vara ett bra koncept som gett oss full sysselsättning under alla år, säger han och tillägger att han själv har svårt att kunna tänka sig något annat jobb än detta.

Allt går att lösa

Tidigare drev han ett företag tillsammans med sin tvillingbror Bertil, men valde att dela upp verksamheten för två år sedan. Som mest hade de fem ben att stå på, förutom lantbruk var det gödsel, fruktsaft, gallring samt flisning. Nu fokuserar Hans på flisningen medan Bertil tagit över de andra delarna. Hans menar att den stora uppsidan för hans egen del är att få tillbringa dagarna ute i skogen samtidigt som varje uppdrag innebär en utmaning, där en sporre är att hela tiden hitta bättre lösningar för att kapa ledtiderna.

– Vi kör ju alltid på ackord och det passar mig perfekt. Visst uppstår det oväntade problem med till exempel maskiner som går sönder, men allt går att lösa genom att vara flexibel och anpassa sig till situationen.

 

TEXT OCH FOTO PETER FREDRIKSSON