Henrik Sjödin letade med ljus och lykta på nätet efter en äldre Scania utan att lyckas hitta några lämpliga objekt. Men så drog han sig till minnes att han sett en i en gammal lastbilstidning.
– Jag hade tur som hade sparat tidningen, så jag sökte på registreringsnumret och ringde upp den nuvarande ägaren och frågade om han ville sälja den.
Mannen som svarade hade som väntat inga större planer på att göra sig av med lastbilen som istället skulle slaktas och bli till en traktorvagn hemma på gården.
Henrik stod dock på sig och lyckades tjata sig till ett besök på gården där han möttes av en ovillig säljare och en lastbil som definitivt sett sina bästa dagar.
Ägaren var i färd med att kapa av fordonet bakom hytten för att sedan använda bakändan till en traktorvagn, men efter lite förhandlande blev han erbjuden att ta över framdelen.
– Men det var jag så klart inte så intresserad av så jag förslog ägaren att om jag fick köpa lastbilen som den var så skulle jag skaffa en ram på skroten till honom, och till slut kom vi överens. Den befintliga tanken lyftes av och vi lyckades få igång motorn för att få belysning och servoverkan och sedan bogserade jag med hem lastbilen med dragstång, säger Henrik Sjödin som fick börja renoveringsarbetet med att ragga fram en ram till ägaren och sedan började det roliga.
Ett galet projekt
Varje kväll och i stort sett varje helg det kommande året ägnades åt nyförvärvet och så här i efterhand konstaterar han att det egentligen var ett galet projekt att ge sig in i, men att han inte ångrat att han gav sig i kast med den stora uppgiften att förvandla en helt nedkörd före detta tankbil till en glänsande vacker dragbil.
– Visst var skicket risigt, men samtidigt stämde allt. Det var exakt en sådan bil jag ville ha, det var rätt motor och rätt hjulbas, säger han och tillägger att han hittade en reservdelshytt som han kunde skära plåtdelar från samtidigt som han hittade ett flak som snart kom plats.
På lastbilen hade den första motorn bytts ut på garanti av Scania redan efter 37000 i samband med att det hade gått hål i motorblocket, och då sattes det en ny motor som därefter rullat nästan 200000 mil och bara var i behov av en vanlig översyn.
Chassit och hytten blästrades och lackades med hjälp av en arbetskamrat medan han anlitade en firma för att ordna kapellet.
– Jag ville skapa ett tidsenligt Bilspeditionsekipage och var därför noga med alla detaljerna, samtidigt som jag såg till att få alla de där små detaljerna på plats som chaufförerna på den tiden gärna försåg sina bilar med. Självklart finns det Michelingubbar på taket och lite extraljus här och var.
Byggts om ofta
Just den här lastbilen började sina dagar som en tankbil och rullade från 1973 för OK uppe i Luleå och då hade den en kort hytt. Efter fyra år såldes den till en åkare i Kalmar som i samband med en olycka passade på att byta ut den korta hytten mot en sovhytt. Därefter rullade den som tankbil fram till 1990 då lönsamheten i oljetransporterna minskade vilket gjorde att tanken lyftes av och ersattes av en vändskiva.
– Oljekörningarna blev snart lönsamma igen och då monterades tanken tillbaka, och det var i det skicket den såldes till lantbrukaren som hade för avsikt att använda delar av den, säger han när vi tar plats i hytten för att köra en runda på slingrande småländska småvägar.
Det stora turboaggregatet viner högt och ljudligt och detta var ett signum för Scanias tunga fordon på den tiden, man kunde på långt avstånd höra när lastbilen närmade sig.
De bekväma stolarna i kombination med den förlåtande bladfjädring gör att vägens ojämnheter filtreras bort på ett effektivt sätt.
Däremot lämnar motorn en hel del att önska jämfört med moderna lastbilar. Även om det finns 350 hästar under huven så händer det inte speciellt mycket när man trycker på gasen, lastbilen är riktigt svag vilket kan förklaras med att den försetts med en utväxling på 3:44 jämfört med originalets 4:71. Det här gör det möjligt att hålla en marschfart på 80 kilometer i timmen med ett motorvarv på 1450 i minuten.
Rullar snabbt
– Jag har ändrat utväxlingen eftersom jag ville få ett lägre motorvarv vid landsvägskörning. Marschfarten har ökat från 70 till 80 kilometer i timmen samtidigt som dieselförbrukningen hålls i schack. Jag drar ju inte några tunga lass utan använder ekipaget mest till att åka till olika veteranträffar på sommaren, så jag tycker att den här utväxlingen passar mig bäst, säger han samtidigt som han håller ett öga på vad som händer bakom ekipaget.
Vi har kommit ut på en större väg och det ligger en lång rad med personbilar bakom oss och försöker komma förbi.
Snart är vi tillbaka vid garaget där bilen står under större delen av året och passar på att beundra det fina detaljarbetet både på fordonet och trailern, som han hittade flera år efter köpet av lastbilen.
– Jag var med barnen på Astrid Lindgrens värld och när vi skulle åka hem såg jag detta släpet som jag snart blev ägare till. Det hade tidigare rullat för Bilspedition i Hultsfred men användes då som ett oregistrerat lagersläp. Jag lyckades få fram registeruppgifterna under renoveringen och nu är det åter i trafik, säger Henrik Sjödin som inte har några större planer för sitt ekipage.
Förutom det löpande underhållet använder han det vid ett fåtal tillfällen på år och var han än kommer så väcker det en hel del uppmärksamhet.
Text & foto:
Peter Fredriksson
Fakta Scania LBS 140 -73
Motor: V8 diesel, 14,2 liter
Effekt: 350 hk
Kraftöverföring: 10-växlade rangerlåda
Hjulupphängning: Bladfjädring
Tjänstevikt: 11330 kg
Längd/bredd: 970/260 cm
Fakta släp Briab -72
Längd/bredd: 1490/260 cm
